Från Rilpedia

Carl Emil Kinander, född 15 april 1860 i Långtora, Uppsala län, död 1929, riksgäldsfullmäktig och riksdagsledamot.

Kinander blev 1879 filosofie och 1885 juris kandidat i Uppsala, vice häradshövding 1888, var 1889-1902 sekreterare hos Stockholms stads drätselnämnd och var från 1902 verkställande direktör i Järnkontoret. Han var dessutom ledamot i styrelserna för Sabbatsbergs sjukhus (1902, ordf. 1912), Stockholms högskola (1903; ordf. 1921), Handelshögskolan i Stockholm (1909), Metallografiska institutet (1920; vice ordf. s. å.), fullmäktig i Riksgäldskontoret (1904; ordf. 1916), pensionsförsäkringsfonden (1916) och Postsparbanken (1922). Dessutom var han (sedan 1897) sekreterare och ombudsman hos Trafik-a.b. Grängesberg-Oxelösund samt styrelseledamot i Sveriges allmänna exportförening (1908; vice ordf. 1913) och i ett antal andra affärsföretag.

Som politiker var Kinander stadsfullmäktig i Stockholm (1903-1917), en av stadens representanter i riksdagens första kammare(1906-1909) samt ledamot av byggnadsverksamhets- (1912), tobaks- (1915) och järnvägs- (1918) kommittéerna m. m.

Kinander förblev riksgäldsfullmäktig till 1925. Samma år blev han ordförande i ab Svenska handelsbankens styrelse.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kinander, Karl Emil, 1904–1926 ^(Not).