Elisabeth Tamm
Från Rilpedia
Elisabeth Tamm (i riksdagen kallad Tamm i Fogelstad), född 30 juni 1880 på godset Fogelstad i Julita, Södermanlands län, död där 23 september 1958, var en förgrundsfigur inom svensk feminism och frisinnade landsföreningen, en vänsterliberal politiker. Hon var dotter till riksdagsmannen, ryttmästaren August Tamm och friherrinnan Emma Åkerhielm af Margrethelund.
Elisabeth Tamm, som ägde godset Fogelstad i Julita kommun, var bland annat ordförande för Södermanlands länsförbund av Frisinnade kvinnors riksförbund 1922-1931. Förbundet hette först Frisinnade kvinnor, men 1931 ändrades namnet till Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Hon var även ordförande i kommunalnämnden i Julita och ledamot av landstingsfullmäktige 1919-1930.
Tamm var riksdagsledamot 1922-1924 för Södermanlands läns valkrets och var en av de fem första kvinnor som valdes in i riksdagen efter kvinnliga rösträttens införande 1921. Hon var en av fyra kvinnor i andra kammaren, Kerstin Hesselgren - under en tid ordförande i Svenska Kvinnors Vänsterförbund - satt ensam i första kammaren.
Vid den liberala partisprängningen 1923, som också ledde till att liberala samlingspartiet upplöstes som riksdagsparti, valde hon att stå utanför de två nya liberala riksdagsgrupperna och betecknade sig 1924 som frisinnad vilde. I riksdagen engagerade hon sig inte minst för kvinnors rättigheter, bland annat när det gällde löner för kvinnliga anställda samt kvinnors rätt att inneha statlig tjänst.
Tamm var medarbetare i de feministiska tidskrifterna Tidevarvet och Vi kvinnor samt var 1925 initiativtagare till Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad, där hon sedan spelade en stor roll som skolans ordförande. Hon engagerade sig också i ekologiska frågor och skrev 1940 boken Fred med jorden ihop med Elin Wägner.
Tamm är jordfäst på Julita kyrkogård.[1]
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 398
- Hvar 8 dag - illustreradt magasin 1921-1922, Bonniers tryckeri, Göteborg 1922 s.34
- Elisabeth Tamm på Fogelstad - liv och verk, Hjördis Levin (2003)
Fotnoter
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 126
