Elinor Glyn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Elinor Glyn

Elinor Glyn (egentligen Elinor Sutherland) född 17 oktober 1864Jersey, död 23 september 1943, var en brittisk författare som skrev, för sin tid "vågade" kärleksromaner, såsom Three Weeks, som filmatiserades i Hollywood 1924.

Innehåll

Biografi

Glyn föddes i Saint Helier, Jersey, Kanalöarna. Efter att hennes far dog flyttade hennes mor till sitt föräldrahem i Guelph, Ontario, Kanada. Här blev Glyn undervisad av sin mormor i hur man för sig i den övre societeten. Denna träning gav henne inte bara entré till de aristrokratiska sällskapen när hon återvände till Europa, utan gav henne också en ställning som en auktoritet när det gällde stil och god uppfostran när hon arbetade i Hollywood under 1920-talet.

Glyn var yngre syster till Lucy, Lady Duff-Gordon, känd som modedesignern "Lucile".

Hon hade en långvarig affär med George Nathaniel Curzon, 1st Marquess Curzon of Kedleston mellan åren 1906 till 1916.

Karriär

Elinor Glyn.

Hon var pionjär inom de så kallade vågade kärleksromanerna för kvinnor, men hennes författande uppfattas med dagens mått inte som så särskilt skandalöst. Hon myntade begreppet It (det) som en eufemism för sexualitet, eller sexuell dragningskraft. Hon var den firade författaren av de, under det tidiga 1900-talet, bästsäljarna som exempelvis It, Three Weeks, Beyond the Rocks, och andra romaner som då uppfattades som ganska vågade.

Med den popularitet och ryktbarhet som hennes böcker givit henne flyttade Glyn till Hollywood för att arbeta inom filmindustrin. Hon tillskrevs äran för att ha omskapat Gloria Swanson från en fnissande ung stjärna till en elegant mogen stjärna. Beyond the Rocks gjordes som stumfilm 1922 med Sam Wood som regissör och Gloria Swanson och Rudolph Valentino som ett romantiskt par. 1927 hjälpte hon till att göra en stjärna av skådespelaren Clara Bow, för vem hon myntade uttrycket "the It girl", som spelade i succéfilmen It (1927), vilken bygger på en av Glyns romaner. Att vara flickan med "det" kom att bli en förskönande omskrivning för att ha sexuell dragningskraft.

Hennes sonson, Anthony Glyn, skrev hennes biografi 1956, Elinor Glyn: en biografi.

Bland hennes mest kända romaner, som översatts till svenska, märks Genom bränningarna, Tre veckor, Elizabeths debut i stora världen, Evangelines upplevelser och Ambrosine.

Bibliografi (Utgivet på svenska)

  • Elisabeths debut i stora världen 1902
  • Tre veckor 1908
  • Den vackra Ambrosine 1910
  • Hans timme 1911
  • Skälet hvarför 1912
  • Halycone 1913
  • En kvinnas roman 1913
  • En äventyrerska 1913
  • Guineveres kärlek 1914
  • Synpunkten 1915
  • Mannen och tillfället 1916
  • Förbi klippor och blindskär 1917
  • Komtessan 1917
  • Ambrosines funderingar 1918
  • Blått blod 1918
  • Elisabeths entré i stora världen 1918
  • Evangelines upplevelser 1918
  • Evangelines äventyr 1918
  • Katherines karriär 1918
  • Ett äktenskap 1918
  • En världsdam 1919
  • Evangelines dagbok 1919
  • Genom bränningarna 1919
  • Hans drottning 1919
  • Elisabeth på äventyr i U.S.A. 1920
  • En gentleman 1920
  • Alathea 1922
  • Det stora ögonblicket 1923
  • Theodoras äktenskap 1923
  • Sex dagar 1924
  • Ambrosines giftermål 1927
  • Bortom klipporna 1927
  • Det 1927
  • Älska 1928
  • Ambrosine 1929
  • Kärlekens timma 1932
  • Flammande lågor 1933
  • Förr eller senare 1934
  • Man och kvinna 1981
  • Den gåtfulle fursten 1985
  • Brudköpet 1986
  • Allt har sitt pris 1987
  • Ödets väv 1987
  • Dyrköpt lycka 1988

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elinor Glyn
Personliga verktyg