Från Rilpedia

Elektra, är en opera i en akt av Richard Strauss till librettot av Hugo von Hofmannsthal efter Sofokles tragedi. Första uppförande skedde vid Hovoperan i Dresden 25 januari 1909. Första uppförandet i Sverige var 1965 på Kungliga Teatern (nuvarande Operan) i Stockholm med Birgit Nilsson som Elektra och Berit Lindholm som Chrysothemis.

Liksom Salome tillhör denna opera Strauss tidiga verk. En 104 man stark orkester och ett för den tiden djärvt dissonant, starkt expressivt tonspråk gjorde att Elektra för alltid rörde om i synen på operakonsten. Rollen som Elektra räknas till de allra mest krävande sopranrollerna, med ett register på över 2 oktaver och där Elektra är inne på scenen under hela föreställningens 2 timmar långa akt. Operan har en starkt psykologiserande underton i den Freudska skolan. Den "svåra" musiken och den brutala handlingen skrämde de första generationerna av åskådare, men idag är verket en uppvisningsplattform för dramatiska sopraner i den tyngre klassen.

Roller

• Elektra, sopran
• Chrysothemis, Elektras syster, sopran
• Klytemnästra, mor till Chrysothemi, Elektra och Orest, mezzosopran
• Orest, Elektras och Chrysothemis bror, basbaryton
• Aegisth, Klytemnästras älskare, tenor

Handling

Palatset i Mykene. Elektra sörjer sin far Agamemnon som dräpts av Aegisth och Klytemnästra och drömmer om att hennes bror Orest återkommer och hämnas. Klytemnästra själv plågas av mardrömmar. Några främlingar anländer till landet och det sprids nyheten att Orest är död. Elektra beslutar sig att själv hämnas sin far och försöker få den anpassningsbara och snälla Chrysothemis att stödja henne, vilket hon inte vågar. Elektra gräver då upp den yxan som mördade fadern, men blir avbruten av främlingen som så småningom avslöjar sig som Orest. Orest går till palatset och dräper Klytemnästra. När Aegisth anländer, lyser Elektra med glädje upp vägen för honom till hans egen död. När den sedan länge efterlängtade hämnden är fullbordad faller Elektra i en psykos och dansar triumfatoriskt.