Från Rilpedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)

Ekohandel avser handel med ekologiska varor, ibland endast ekologiskt certifierade varor, där både odling och produktion klassats som ekologisk av ett etablerat miljöcertifieringsorgan. Men ekohandel har även kommit att inbegripa handel underkastad en helhetssyn som omfattar livscykelanalys, produktionsförhållanden och den effekt handeln kan antas ha på vår värld.

Ibland räknas svamp och bär som växer vilt till ekologiska produkter, andra gånger räknas endast sådana produkter där icke-ekologisk produktion kommit att bli det konventionella.^{[källa behövs]} Ekologisk klassifikation av kött och animaliska produkter är ofta särskilt omdebatterad. Just vad som borde få kallas ekologiskt eller en ekoprodukt är en omdebatterad fråga.^{[källa behövs]} Definitionen är progressiv i dubbel bemärkelse, då den dels utvecklas dynamiskt med den allmänna uppfattningen om vad som anses vara ekologiskt acceptabelt, dels syftar både definitionen i sig och dess dynamik till att skjuta fram ställningarna för ekologisk hänsyn.^{[källa behövs]}

Också det näraliggande begreppet rättvis handel dras med en kritisk debatt, ibland kring en inneboende patriarkal hållning till de producenter som omfattas, andra gånger kring att samma producenter får en så liten del av konsumentpriset.^{[källa behövs]}

Det har dock visat sig att såväl policy (CSR, Code-of-Conduct, uppförandekoder) som praktisk hänsyn (själva uppförandet, gärna styrkt av ett certifikat) i fråga om handel är ekonomiskt lönsamt för de företag som väljer att ta (och deklarera) sitt ansvar i fråga om miljö och arbetsförhållanden.^{[källa behövs]} Analytiker talar om ett etiskt mervärde som kunden är beredd att betala, men också om värdet av långsiktig och stabil produktion.^{[källa behövs]}