Makedonien (region i Grekland)

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel behandlar de moderna grekiska regionerna i den grekiska delen av Makedonien. För andra betydelser av Makedonien, se Makedonien (olika betydelser).

Makedonien Μακεδονία Makedonía
Hymn: Μακεδονία ξακουστή ("Berömda Makedonien")
Centralort	Thessaloniki
Distrikt	Västra Makedonien Centrala Makedonien Östra Makedonien och Thrakien
Invånare	2,424,765 (2001) 2,625,681(2006)
Yta	34,177 km²
Befolkningstäthet	76,82/km²
Webbplats	Makedoniens-Thrakien

Makedonien (grekiska: Μακεδονία, Makedonía) är ett historiskt landskap i norra Grekland och täcker en yta på 34 177 kvadratkilometer (25,9 procent Greklands).

Landskapet består av regionerna Västra Makedonien, Centrala Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien.

Berget Athos är ett område med självstyre och alltså ingen prefektur. Det är en klosterstat som är unik för Europa.

Etymologi

Enligt grekisk mytologi var Makedon namnet på stamhövdingen för makedonerna, en del av den förhellenistiska stammen^[1] makednoi, som bebodde västra, södra och centrala Makedonien. Namnet Makedon kommer av Makednos, som härleds från grekiskans makos ("längd") och don eller de("jord"), såsom i namnet Demetra som härleds från grekiska metera ("moder") och de ("jord"). Makedonerna levde högt över havet på grund av att havet drog in på land under Deukaleona-tiden. Homeros använder exempelvis termen makednis för att hänvisa till löven på höga popplar.

Historia

Makedonien Antikens och moderna grekisk region

Huvudartikel: Makedonien (historisk region), Antikens Grekland och Hellenism.

Geografi

Det vita tornet - Thessalonikis symbol

Makedonien är bergigt men har också ett antal stora bördiga dalar. Regionen upptar 52,4 procent av den större geografiska och historiska regionen Makedonien. Det delas naturligt in de tre områdena Västra Makedonien mellan Pindosbergen och floden Axios, Centrala Makedonien mellan floderna Axios och Strimonas och Östra Makedonien mellan floderna Strimonas och Nestos. Till Makedonien hör också ön Thassos tillsammans med några småöar som exempelvis Amoyliani i havet utanför berget Athos.

Städer i Makedonien

Administrativ indelning

Landskapet består av regionerna Centrala Makedonien, Västra Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien. Makedonien hyser också den autonoma klosterrepubliken Athos, men denna är administrativt sett inte del av Makedonien. Dessa distrikt är vidare indelade i demoi (kommuner) eller koinotetes (ungefär grevskap). Landskapet är i sin tur indelad i 13+1 prefekturer:

Karta över Makedonien	Tal	Distrikt	Huvudstad	Yta	Invånare
	Summa	Västra Makedonien	Kozani	9,451 km²	301,522
	1	Prefektur Kastoria	Kastoria	1,720 km²	53,483
	2	Prefektur Florina	Florina	1,924 km²	54,768
	3	Prefektur Kozani	Kozani	3,516 km²	155,324
	4	Prefektur Grevena	Grevena	2,291 km²	37,947
	Summa	Centrala Makedonien	Thessaloniki	18,811 km²	1,871,952
	5	Prefektur Pella	Edessa	2,506 km²	145,797
	6	Prefektur Imathia	Veria	1,701 km²	143,618
	7	Prefektur Pieria	Katerini	1,516 km²	129,846
	8	Prefektur Kilkis	Kilkis	2,519 km²	89,056
	9	Prefektur Thessaloniki	Thessaloniki	3,683 km²	1,057,825
	10	Prefektur Chalkidiki	Polygyros	2,918 km²	104,894
	11	Prefektur Serrai	Serrai	3.968 km²	200,916
	Summa	Östra Makedonien	Kavála	5,579 km²	249,029
	12	Prefektur Drama	Drama	3,468 km²	103,975
	13	Prefektur Kavála	Kavála	2,111 km²	145,054
	-	Athos (autonoma klosterrepubliken)	Karyes	336 km²	2,262
	Summa	M a k e d o n i e n	Thessaloniki	34,177 km²	2,424,765[2]

Demografi

Regional identitet

Personer som kommer ifrån den grekiska delen av det historiska landskapet Makedonien kallas makedonier (grekiska: Μακεδόνες, Makedónes, ej att förväxla med den sydslaviska folkgruppen makedonier), och har en stark regional identitet. Denna manifesteras både i Grekland^[3] och av den grekiska diasporan.^[4] Detta identitetsvärde har framförallt framhävts i samband med den makedonska namnkonflikten ^[5] efter Jugoslaviens fall, där Grekland protesterar mot sin norra grannes rätt att kalla sig "republiken Makedonien", eftersom att kalla sig makedonier handlar om nationell stolthet för många greker.^[6] Ett exempel på detta är när Greklands premiärminister Kostas Karamanlis vid ett av Europarådets möten i Strasbourg i januari 2007 yttrade att "Jag är själv makedonier, och två och en halv miljoner greker är makedonier".

Referenser

Noter

1. ↑ Hilding Thylander, "Den Grekiska världen", (Svenska humanistiska förbundet, 1985)
2. ↑ ^{2,0 2,1} ”National Statistical Service of Greece”. NSSG. www.statistics.gr. 2001. http://www.statistics.gr. Läst 2007-12-26.  2001 census
3. ↑ Liotta, P. H. and Simons, A. Thicker than Water? Kin, Religion, and Conflict in the Balkans, from Parameters, Winter 1998, pp. 11-27
4. ↑ Jupp, J. The Australian People: An Encyclopedia of the Nation, Its People and Their Origins, Cambridge University Press, October 1, 2001. ISBN 0-521-80789-1, p. 147.
5. ↑ The Macedonians genom Macedonian Heritage
6. ↑ Floudas, Demetrius Andreas; ”"A Name for a Conflict or a Conflict for a Name? An Analysis of Greece's Dispute with FYROM”,”. 24 (1996) Journal of Political and Military Sociology, 285. http://www.findarticles.com/p/articles/mi_qa3719/is_199601/ai_n8752910. Läst 2008-02-11. 

Externa länkar

• Generell info om Makedonien
• Macedonia.info
• Makedonien-forum
• Makedonien-camping