Makedonien (region i Grekland)

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Egeiska Makedonien)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel behandlar de moderna grekiska regionerna i den grekiska delen av Makedonien. För andra betydelser av Makedonien, se Makedonien (olika betydelser).
Makedonien
Μακεδονία
Makedonía
Flag of Greece.svg Flag of Greek Macedonia.svg
Hymn: Μακεδονία ξακουστή ("Berömda Makedonien")
Macedonia's location in south-eastern Europe Macedonia's location in Greece
 
Centralort Thessaloniki
Distrikt Västra Makedonien
Centrala Makedonien
Östra Makedonien och Thrakien
Invånare 2,424,765 (2001)
2,625,681(2006)
Yta 34,177 km²
Befolkningstäthet 76,82/km²
Webbplats Makedoniens-Thrakien

Makedonien (grekiska: Μακεδονία, Makedonía) är ett historiskt landskap i norra Grekland och täcker en yta på 34 177 kvadratkilometer (25,9 procent Greklands).

Landskapet består av regionerna Västra Makedonien, Centrala Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien.

Berget Athos är ett område med självstyre och alltså ingen prefektur. Det är en klosterstat som är unik för Europa.

Innehåll

Etymologi

Enligt grekisk mytologi var Makedon namnet på stamhövdingen för makedonerna, en del av den förhellenistiska stammen[1] makednoi, som bebodde västra, södra och centrala Makedonien. Namnet Makedon kommer av Makednos, som härleds från grekiskans makos ("längd") och don eller de("jord"), såsom i namnet Demetra som härleds från grekiska metera ("moder") och de ("jord"). Makedonerna levde högt över havet på grund av att havet drog in på land under Deukaleona-tiden. Homeros använder exempelvis termen makednis för att hänvisa till löven på höga popplar.

Historia

Makedonien
Verginasun.jpg Antikens och moderna grekisk region Flag of Greek Macedonia.png
LocationMacedonia-MAC-1-z.png LocationMacedonia-HEL-1-z.png
Fil:Ac alexanderstatue.jpg
Den enorma ryttarstatyn av Alexander den store, kung av det antika Makedonien, i Thessaloniki.

Huvudartikel: Makedonien (historisk region), Antikens Grekland och Hellenism.

Geografi

Det vita tornet - Thessalonikis symbol

Makedonien är bergigt men har också ett antal stora bördiga dalar. Regionen upptar 52,4 procent av den större geografiska och historiska regionen Makedonien. Det delas naturligt in de tre områdena Västra Makedonien mellan Pindosbergen och floden Axios, Centrala Makedonien mellan floderna Axios och Strimonas och Östra Makedonien mellan floderna Strimonas och Nestos. Till Makedonien hör också ön Thassos tillsammans med några småöar som exempelvis Amoyliani i havet utanför berget Athos.

Städer i Makedonien

Städer Grekiska namn Invånare[2]
01. Thessaloniki Θεσσαλονίκη 773,180
02. Kavála Καβάλα 63,293
03. Katerini Κατερίνη 56,434
04. Serrai Σέρρες 56,145
05. Drama Δράμα 55,632
06. Kozani Κοζάνη 47,451
07. Veria Βέροια 47,411
08. Ptolemaida Πτολεμαΐδα 35,539
09. Giannitsa Γιαννιτσά 26,296
10. Kilkis Κιλκίς 24,812
11. Naoussa Νάουσα 22,288
12. Aridaia Αριδαία 20,213
13. Alexandria Αλεξάνδρεια 19,283
14. Edessa Έδεσσα 18,253
15. Nea Moudania Νέα Μουδανιά 17,032
16. Florina Φλώρινα 16,771
17. Kastoria Καστοριά 16,218
18. Skydra Σκύδρα 15,654
19. Grevema Γρεβενά 15,481
20. Polygyros Πολύγυρος 10,721

Administrativ indelning

Landskapet består av regionerna Centrala Makedonien, Västra Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien. Makedonien hyser också den autonoma klosterrepubliken Athos, men denna är administrativt sett inte del av Makedonien. Dessa distrikt är vidare indelade i demoi (kommuner) eller koinotetes (ungefär grevskap). Landskapet är i sin tur indelad i 13+1 prefekturer:

Karta över Makedonien Tal Distrikt Huvudstad Yta Invånare
Makedoniens administrativa indelning
Summa Västra Makedonien Kozani 9,451 km² 301,522
1 Prefektur Kastoria Kastoria 1,720 km² 53,483
2 Prefektur Florina Florina 1,924 km² 54,768
3 Prefektur Kozani Kozani 3,516 km² 155,324
4 Prefektur Grevena Grevena 2,291 km² 37,947
Summa Centrala Makedonien Thessaloniki 18,811 km² 1,871,952
5 Prefektur Pella Edessa 2,506 km² 145,797
6 Prefektur Imathia Veria 1,701 km² 143,618
7 Prefektur Pieria Katerini 1,516 km² 129,846
8 Prefektur Kilkis Kilkis 2,519 km² 89,056
9 Prefektur Thessaloniki Thessaloniki 3,683 km² 1,057,825
10 Prefektur Chalkidiki Polygyros 2,918 km² 104,894
11 Prefektur Serrai Serrai 3.968 km² 200,916
Summa Östra Makedonien Kavála 5,579 km² 249,029
12 Prefektur Drama Drama 3,468 km² 103,975
13 Prefektur Kavála Kavála 2,111 km² 145,054
- Athos (autonoma klosterrepubliken) Karyes 336 km² 2,262
Summa M a k e d o n i e n Thessaloniki 34,177 km² 2,424,765[2]

Demografi

Regional identitet

Personer som kommer ifrån den grekiska delen av det historiska landskapet Makedonien kallas makedonier (grekiska: Μακεδόνες, Makedónes, ej att förväxla med den sydslaviska folkgruppen makedonier), och har en stark regional identitet. Denna manifesteras både i Grekland[3] och av den grekiska diasporan.[4] Detta identitetsvärde har framförallt framhävts i samband med den makedonska namnkonflikten [5] efter Jugoslaviens fall, där Grekland protesterar mot sin norra grannes rätt att kalla sig "republiken Makedonien", eftersom att kalla sig makedonier handlar om nationell stolthet för många greker.[6] Ett exempel på detta är när Greklands premiärminister Kostas Karamanlis vid ett av Europarådets möten i Strasbourg i januari 2007 yttrade att "Jag är själv makedonier, och två och en halv miljoner greker är makedonier".

Referenser

Noter

  1. Hilding Thylander, "Den Grekiska världen", (Svenska humanistiska förbundet, 1985)
  2. 2,0 2,1 ”National Statistical Service of Greece”. NSSG. www.statistics.gr. 2001. http://www.statistics.gr. Läst 2007-12-26.  2001 census
  3. Liotta, P. H. and Simons, A. Thicker than Water? Kin, Religion, and Conflict in the Balkans, from Parameters, Winter 1998, pp. 11-27
  4. Jupp, J. The Australian People: An Encyclopedia of the Nation, Its People and Their Origins, Cambridge University Press, October 1, 2001. ISBN 0-521-80789-1, p. 147.
  5. The Macedonians genom Macedonian Heritage
  6. Floudas, Demetrius Andreas; ”"A Name for a Conflict or a Conflict for a Name? An Analysis of Greece's Dispute with FYROM”,”. 24 (1996) Journal of Political and Military Sociology, 285. http://www.findarticles.com/p/articles/mi_qa3719/is_199601/ai_n8752910. Läst 2008-02-11. 

Externa länkar

Personliga verktyg