Domenico Ghirlandaio
Från Rilpedia
Domenico Ghirlandaio, egentligen Domenico di Tommaso Bigordi, född 1449 i Florens, Italien, död 11 januari 1494 i Florens, var en italiensk målare under ungrenässansen. Han tillhörde den florentinska skolan.
Ghirlandaio hade av sin far skolats till guldsmed men vann sin berömmelse framför allt i egenskap av freskmålare. Han skapade en högtidlig stil som återspeglar det florentinska måleriets fullbordade utveckling före Leonardo da Vinci. Hans tidigaste kända verk är freskerna (1472-1473) ovanför familjen Vespuccis altare i Ognissanti-kyrkan i Florens. Han målade senare för samma kyrka Sankt Hieronymus och Nattvarden (båda 1480).
Ghirlandaio var i Rom 1481-1482 och utförde två fresker i Sixtinska kapellet. Den bevarade fresken, Apostlarna Petrus och Andreas kallelse, är ett exempel på Ghirlandaios vana att införliva porträtt av sådana han kände som vittnen till en religiös händelse. Återigen, i freskerna i Sassettikapellet i Santa Trinità i Florens infogade han porträtt av medlemmar av familjerna Medici, Sassetti och Spini. Övriga verk av Ghirlandaio är bland andra Bebådelsen, Jungfru Marie födelse och flera målningar med motivet Madonnan med helgon.
Bland Ghirlandaios verkstadsmedarbetare fanns brodern Davide (1452-1525). Sonen Ridolfo (1483-1561) var en obetydlig florentinsk målare. Av större betydelse är det faktum, att Michelangelo var en av Ghirlandaios elever och av honom lärde sig att behärska freskmåleriets teknik.
Wikimedia Commons har media som rör Domenico Ghirlandaio
