Från Rilpedia

Brasília är Brasiliens huvudstad och utgör ett eget federalt distrikt (Distrito Federal) på samma administrativa nivå som landets övriga delstater. Det federala distriktet motsvarar även Brasílias kommungräns och hade 2 557 158 invånare år 2008 på en yta av 5 802 kvadratkilometer.^[1] Ungefär 95 procent av befolkningen bor i själva centralorten.

1987 blev Brasília uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.

Innehåll 1 Brasílias historia 2 Administrativ indelning 3 Befolkningsutveckling 4 Stadsplan och arkitektur 5 Brasília idag 6 Externa länkar 7 Källor

Brasílias historia

Redan under kolonialtiden fanns planer på att skapa en ny huvudstad inne i landet och 1891 togs det formella beslutet att bygga en ny stad. Men först på 1950-talet började planerna förverkligas under president Juscelino Kubitschek och en arkitekttävling utlystes. Tävlingen vanns 1956 av den brasilianska arkitekten Lúcio Costa. Hans plan som kom att förverkligas består av två axlar, en lätt böjd öst-västlig axel med bostadsområden och en nord-sydlig axel som innehåller offentliga byggnader för regeringen och departementen. Staden byggdes på rekordfart och kunde invigas den 21 april 1960.

Administrativ indelning

Det federala distriktet, Distrito Federal, omfattar en kommun, Brasília. Denna kommun var år 2000 indelad i ett distrikt, som även det heter Brasília. Distriktet är i sin tur indelat i nitton underdistrikt:^[1]

• Brasília
• Brazlândia
• Candangolândia
• Ceilândia
• Cruzeiro
• Gama
• Guará
• Lago Norte
• Lago Sul
• Núcleo Bandeirante
• Paranoá
• Planaltina
• Recanto das Emas
• Riacho Fundo
• Samambaia
• Santa Maria
• São Sebastião
• Sobradinho
• Taguatinga

Befolkningsutveckling

Område	Areal (km²)[1][2]	Invånarantal 1 augusti 2000[1]	Invånarantal 1 juli 2008[1]
Kommun	5 801,94	2 051 146	2 557 158
Centralort	621,20	1 961 499	Ingen uppgift

Stadsplan och arkitektur

Staden är främst ett verk av tre personer, Lúcio Costa som stod för planen, Oscar Niemeyer som stod för de flesta offentliga byggnader och landskapsarkitekten Roberto Burle Marx.

Arkitektoniskt är staden ett mycket tydligt exempel på en kompromisslös sydamerikansk modernism med rötter tillbaka till europeisk trettiotalsarkitektur. Dominerande material är betong och glas. De stora glaspartierna visade sig mindre lyckade i ett varmt klimat, och arkitekterna har kritiserats för detta och kontrasten mot Le Corbusiers verk i Chandigarh och Luis Kahn i Dhaka som utan att överge sin modernistiska kompromisslöshet förmår sig i form och material bättre anpassa sig till ett varmare klimat.

Brasília Internationella flygplats

Brasília idag

Staden präglas i dag av en kontrast mellan en utopi och en dystrare brasiliansk verklighet. Staden som byggdes för 500 000 människor rymmer idag över 2 miljoner, varav över en miljon lever i förslummade förstäder. Även om en del idéer har föråldrats eller misslyckats, som exempelvis försöket med planfria korsningar och total trafikseparation för att undvika trafikljus, är den alltjämt i många avseende en fungerande stad och ett arkitektoniskt vallfärdsmål.

Stadens symbolkraft har i synnerhet under militärdiktaturer som följde på Juscelino Kubitscheks presidentskap varit till dess nackdel och staden blev aldrig helt den symbol för Brasiliens framsteg och utveckling som dess grundare hoppades. Dock har stora satsningar genomförts i Brasilia på senare år, bland annat har kollektivtrafiken inklusive en tunnelbana byggts ut kraftigt.

Externa länkar

• Officiell webbplats (På portugisiska)
• Brasilia på Google Maps (satellit-foto)

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3 1,4} Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística, ftp-arkiv med nedladdningsbar statistik
2. ↑ Ministério de Agricultura, Pecuária e Abastecimento, Brasil; Embrapa, Monitoramento por Satélite, Mapeamento e Estimativa da Área Urbanizada do Brasil