Dirk Bogarde
Från Rilpedia
Dirk Bogarde, född 28 mars 1921 i Hampstead, London, död 8 maj 1999 i London, var en brittisk skådespelare.
Hans egentliga dopnamn var Derek Jules Gaspard Ulric Niven van den Bogaerde. Han föddes i en taxi i en förort till London, som son i en engelsk-nederländsk familj.
Bogarde deltog under andra världskriget i den brittiska arméns underrättelsetjänst, varefter han sökte sig till filmen. Hans allmänt trevliga utseende hjälpte honom och han fick 1950 sin första stora roll i en kriminalfilm där han spelade rollen som gangstern, som sköt en poliskonstapel, men det var hans rollprestation i Doktorn i huset (1954), som gjorde honom till stjärna.
Från 60-talet alternerade han mellan kommersiella och seriösa lågbudgetfilmer av ekonomiska resp. konstnärliga skäl. Under denna tid blev han prisad karaktärsskådespelare efter bl.a. Betjänten, För kung och fosterland, Döden i Venedig och Dubbelgångare. Bogarde använde ett stramt, men uttrycksfullt spel och enligt vissa en ständig närvaro.
En intressant detalj är att nästan alla filmer och bilder visar Bogarde i vänsterprofil, eftersom hans andra ansiktshalva inte var lika balanserad, och han ville alltid se stilig ut. Själv är han mest nöjd med rollen som von Aschenbach (vit kostym och vit panamahatt) i Döden i Venedig.
När Bogarde såg Fassbinders Dubbelgångare var han lyrisk och trodde på storslam i Cannes för regissören och sig själv. Väl där fick han se en obegripligt klippt film som ingen förstod. Fassbinder sade till den samlade pressen att det var hans självmordsbrev. Bogarde lämnade Cannes och återvände inte till filmindustrin på tolv år.
Strax satte han igång att skriva böcker, men i sin första självbiografi gjorde han misstaget att skriva sin adress, vilket betydde ett stort antal autografjägare på dörrmattan. Det har blivit sju delar av självbiografin, alla skrivna som vore de romaner.
Han avslutade sin filmkarriär 1991 som en döende fader i Daddy Nostalgie, men i verkligheten vandrar han lugnt omkring i Chelsea. Många tror att han var homosexuell, dels på grund av några roller han spelat, dels för att han aldrig gifte sig. Själv säger han att han avskyr ägande och tycker om att vara för sig själv.
Dirk Bogarde adlades 1992.
Filmografi(urval)
- 1990 – Daddy Nostalgie (Daddy Nostalgie)
- 1978 – Dubbelgångaren (Despair)
- 1977 – Ödets hand (Providence)
- 1977 – En bro för mycket (A Bridge Too Far)
- 1975 – Diakim måste dö (Permission to Kill)
- 1974 – Nattportieren (Il Portiere di Notte)
- 1971 – Döden i Venedig (Morte a Venezia)
- 1969 – De fördömda (Damned)
- 1969 – Justine i Alexandria (Justine)
- 1969 – Oh vilket underbart krig (Oh What a Lovely War)
- 1966 – Modesty Blaise (Modesty Blaise)
- 1964 – För kung och fosterland (King and Country)
- 1963 – Ensam stjärna (I Could Go On Singing)
- 1962 – Fånglägersabotören (The Password is Courage)
- 1960 – På musikens vingar (Song Without End)
- 1957 – Doktorn i farten (Doctor at Large)
- 1956 – Fången i San Jorge (The Spanish Gardener)
- 1955 – Doktorn till sjöss (Doctor at Sea)
- 1954 – Doktorn i huset (Doctor in the House)
- 1953 – Dömd i annans ställe (Desperate Moment)
Externa länkar
(engelska)
