Från Rilpedia

Dialektisk teologi var en riktning inom den tyska evangeliska kyrkan, som uppstod runt 1920 och betonade att Gud är bortom allt, och att varje mänsklig kunskapsform och religion i sista hand är otillräcklig för att fatta Honom.

Genom uppenbarelsen träder Gud i dialog med människan, därav namnet "dialektisk". En viktig föregångare är Søren Kierkegaard, riktningens främste företrädare var Karl Barth.