Denotation
Från Rilpedia
Ett ords denotation är mängden av alla de föremål som ordet syftar på. Motsatsen, konnotationen, är dess betydelse eller dess abstrakta definition. Denotationen till ordet ficklampa är alla objekt som kan kallas ficklampor, konnotationen är en lampa som är så liten att den ryms i en ficka.
Denotation är synonymt med begreppet extension eller begreppsomfång; konnotation är synonymt med intension (begreppsinnehåll). Distinktionen ska inte utan vidare jämställas med Freges begreppspar referens (Bedeutung) och mening (Sinn).
Inom logik och filosofisk semantik har begreppen använts sedan John Stuart Mill. Inom lingvistisk semantik kan denotera även betyda beteckna.
I en vidare bemärklese har denotation/konnotation använts i betydelsen bokstavlig eller ursprunglig betydelse resp. kulturell, symbolisk, överförd betydelse:
- Ta till exempel James Bond. Ur en denotativ synvinkel är han hjälten i ett antal populära agentromaner och agentfilmer. Men konnotationerna kring James Bond omfattar sådant som sexism, rasism, egendomliga föreställningar om det engelska, Bonds personliga idiosynkrasier, brittiska säkerhetstjänsten, kalla kriget, föreställningar om amerikaner och ryssar etcetera.[1]
Etymologi
Efter engelskan denote, av medeltidslatinets denotare (=tydligt utmärka), av latinets de (=från, av) + notare (=förse med märke).
Se även
Källor
- Filosofilexikonet, red. Poul Lübcke, Forum, 1988
- Prismas främmande ord, Prisma, 1987
