Hymen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Deflorering)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hymen, även känd som mödomshinna eller slidkrans, är en krans av slemhinneveck omkring en centimeter innanför slidans mynning.

I fostret skapas slidan genom programmerad celldöd, där cellerna har varit bildas ett hålrum. [1] Under fostervecka 9 startar signalerna som beordrar cellerna att dö ovanför och nedanför det som skall bli slidan och vandrar mot varandra. Där de möts tre veckor senare kan det bli en skarv med ofullständig celldöd, och det är detta som är hymen.

Trots namnet "mödomshinna" är det ovanligt att hymen stänger slidan helt. Detta kallas hymen imperforatum och förekomsten varierar mellan olika befolkningsgrupper men anses vara någonstans mellan 1/ 1000 och 1 / 10 000 flickfödslar. Detta är den vanligaste missbildningen i flickors könsorgan och bör åtgärdas innan hon når puberteten. Annars kommer det att ansamlas mensblod ovanför hinnan som inte kan komma ut, vilket leder till smärta och risk för endometrios. Felet åtgärdas kirurgiskt med snitt i hymen. Oftast ställs diagnosen vid födseln, men om detta inte görs upptäcks missbildningen ofta först vid puberteten.[2]

Hos mushonor öppnas slidan först 5 veckor efter födseln, en process som kan påskyndas med hjälp av injektioner med östradiol. [3]

Namnet mödomshinna syftar på att den traditionella uppfattningen att det skulle röra sig om en täckande hinna som går sönder vid kvinnans första vaginala samlag. En intakt mödomshinna sågs då som ett bevis för att bäraren inte haft samlag, det vill säga har kvar sin mödom eller jungfrudom. Idag är det känt att hymens utseende inte är en säker indikator på huruvuda en kvinna haft samlag.

Anledningen till att vissa kvinnor blöder vid det första penetrerande samlaget kan bland annat vara att hymens veck uttänjs, att de inte är tillräckligt sexuellt upphetsade, att de är nervösa och spänner sig, eller att de har en missbildning där slidöppningen verkligen är delvis ihopväxt. Ungefär 60 procent av kvinnor i Sverige blöder inte alls vid första samlaget och huvuddelen av de som blöder får endast en missfärgad flytning.

Debatt

Att mödomshinnan inte är någon hinna utan en uppsättning slemhinneveck har länge varit känt av läkarvetenskapen.

På senare tid har det vid ett flertal tillfällen medicinskt bevisats att mödomshinnans, alltså slidöppningens, utseende hos en kvinna inte är en säker indikator på om hon haft ett penetrerande samlag eller inte. Bland annat behandlades ämnet sommaren 2006 i artiklar i Dagens Nyheter[4] och Jönköpingsposten.[källa behövs]

De svenska forskarna och barnmorskorna Monica Christiansson och Carola Eriksson har väckt denna fråga för en bredare svensk allmänhet och fått stor uppmärksamhet, särskilt bland debattörer med invandrarbakgrund.[5][6][7] Under ett seminarium i januari 2007 menade Eriksson att en treårig flickas slidöppning och slidöppningen på en kvinna som har fött barn ser likadana ut och menar att en gynekolog omöjligen kan avgöra om en kvinna haft penetrerande sex eller ej.[8]

Rekonstruktion av hymen

I en del kulturer är det viktigt att en flicka är oskuld vid giftermålet, vilket anses bli bevisat genom en blödning vid första samlaget. Det ställer till problem för flickor som lever i den här typen av kulturer eftersom de flesta inte blöder.

Kvinnor som tillhör de kulturer där en kvinna förutsätts vara oskuld när hon gifter sig söker ibland läkare för att rekonstruera hymen.[9] Vid en sådan rekonstruktion fästs två stygn på vardera sidan i slidöppningen. Vid penetration kan dessa stygn slita loss en del av vävnaden och orsaka en mindre blödning.[8]


Källor

  1. Jacobson MD, Weil M, Raff MC: Programmed cell death in animal development." Cell. 1997 Feb 7;88(3):347-54.
  2. Judith A Lacy,Paula J Adams Hillard: "Imperforate Hymen"http://emedicine.medscape.com/article/269050-overview
  3. Rodriguez I, Araki K, Khatib K, Martinou JC, Vassalli P: "Mouse vaginal opening is an apoptosis-dependent process which can be prevented by the overexpression of Bcl2." Developmental Biology 1997 Apr 1;184(1):115-21. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9142988
  4. Maria Ringborg (7 augusti 2006). ”Myten om mödomshinnan är seglivad”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=145&a=563679. 
  5. Lena Olson (2006). ”The hymen - only a myth”. Swedish Secretariat for Gender Research. http://www.genus.se/News/News/2006/?articleId=668876.  Kan f.n. inte visas av alla webläsare
  6. Nabila Abdul Fattah (13 september 2007). ”Det finns ingen mödomshinna”. Metro. http://www.metro.se/se/article/2007/09/12/21/4115-45/index.xml. Läst 24 juni 2008. 
  7. RFSU:Mödomshinnan är en myt
  8. 8,0 8,1 Terrafem: "Oskuldens blod"
  9. Jan Winter/TT (24 juni 2008). ”Sommarboom för mödomshinnor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3268&a=797327. Läst 24 juni 2008. 


Personliga verktyg