Datorchassi
Från Rilpedia
Datorlåda även kallat chassi, kabinett eller vardagligt "burk". Är ett skal med stomme där en skrivbordsdators samtliga beståndsdelar är inbyggda, utom in- och utenheter som bildskärm och tangentbord.
Innehåll |
Modeller
En datorlåda kan vara anpassad för att vara liggande eller stående. De stående lådorna brukar även kallas för torn. Från början byggdes de flesta datorer i liggande lådor som sedan bildskärmen ställdes ovanpå. Numer är de flesta datorer byggda i tornlådor. Vitt har länge varit en modefärg på datorer men svart har de senare åren börjat ta över. Det finns även genomskinliga lådor byggda av plexiglas. Vanligtvis består en datorlåda av stansad och bockad återvunnen blandmetall med en framdel i formsprutad plast. Många tillverkare använder samma metallstomme för att spara verktygskostnader. Utseendet ändras genom att man byter formgivning på fronten i plast. Givetvis finns det undantag som lådor tillverkade helt i aluminium eller plast. Dessutom finns det givetvis lådor för andra former än just för skrivbordsdatorer, mer om detta längre ner.
Utformning
Det finns en mängd standarder för datorlådor. Vanligen kallat formfaktor som avgör vilka moderkort och nätdelar som passar i lådan. Formfaktorn är till stor del knuten till vilken storlek datorlådan har. Storlekarna delas först in i liggande eller stående, därefter i höjd. Dessa benämns oftast på engelska. Ska man köpa datorlåda är det viktigt att kolla upp både vilken sorts moderkort och nätdel datorlådan ska ha. Då dessa inte nödvändigtvis behöver vara av samma formfaktor.
Enhetsplatser - Är platser där man kan installera hårddiskar och skivspelare. Dessa uppdelas i 5,25 och 3,5 tum. Synliga och osynliga. Rent logiskt är de synliga de som syns från utsidan. I dessa sätter man enheter man vill ha yttre åtkomst till som en diskettstation förslagvis. De osynliga upptas av hårddiskar.
Kortplatser - Är platser där man kan installera instickskort. Hur många instickskort som får plats beror till största del vilken formfaktor som datorlådan har. Detta kan i sin tur begränsas av moderkortet, beroende på hur många och vilka kortplatser som finns tillgängliga. En del liggande lådor har kortplatser endast i halvhöjd, vilket gör att en del vanliga kort inte får plats. En annan lösning är att ha ett dotterkort så instickskorten sitter parallellt med moderkortet. Även längden har betydelse, då en del datorlådor inte rymmer instickskort i fullängd.
Storlek
Storleken ligger i stor del på vilken formfaktor datorlådan är anpassad för. En allmän regel är att man kan stoppa moderkort av liten formfaktor i en stor låda men inte tvärtom. Vilka formfaktorer som är kompitabla och på vilket sätt finns att se på sidan om formfaktorer.
Liggande
Desktop - Den bredaste benämningen vilket omfattar i stort sätt samtliga liggande datorlådor. Det började med XT och AT vilket senare ersattes av ATX.
SFF - Vilket står för Small Form Factor (Liten Formfaktor). Dessa lådor kan ses som ett mellanting mellan torn och liggande lådor. Då de kan vara en desktoplåda gjord för både stående och liggande bruk. Andra lådor som faller in under denna benämning är ofta såkallade barebones eller halv-fabrikat. Även en del märkesdatorer med egna ofta små formfaktorer.
Stående
Mini-tower (Lilltorn) - Den minsta av stående lådor vanligen anpassad för mATX eller dylika moderkort. Lägsta höjden på lådan avgörs på vilken formfaktor den är anpassad för och vilken typ av nätdel som sitter i.
Midi-tower (Mellantorn) - Kanske den vanligaste datorlådan. Vanligast formfaktorn är ATX, även eATX i en del fall.
Full-tower (Fulltorn) - Är den högsta av de alla. Dessa lådor är oftast anpassade för samtliga typer av moderkort, vilket leder till att höjden oftast beror hur många enhetsplatser lådan har.
Andra former En annan form av datorlåda är racklådan anpassad för att skruvas fast i 19-tums elektronikrack. Som vanliga datorlådor finns denna i olika formfaktorer. Vanligast är olika former av ATX eller så kallade passiva bakplan. Storleken eller snarare höjden på lådan mäts i U som är standardiserad.
Svenska datatermgruppen rekommenderar datorlåda för "från skärmen fristående låda som innehåller centralenhet, internminne, hårddisk och ofta även diskettenhet och cd-romspelare" då det är tal om persondatorer och liknande[1].
