Dan Aykroyd

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Dan Aykroyd
Dan Aykroyd.jpg
Dan Aykroyd på Toronto International Film Festival (2005)
Född 1 juli 1952 (71 år)
Ottawa, Kanada
Andra namn Daniel Edward Aykroyd
Maka Donna Dixon
Betydande roller Elwood i The Blues Brothers
Ray Stantz i Ghostbusters - Spökligan och Ghostbusters 2
IMDb
Aykroyd under inspelningen av The Great Outdoors (1988)

Daniel Edward ”Dan” Aykroyd, född 1 juli 1952 i Ottawa, är en kanadensisk skådespelare, regissör, filmproducent, manusförfattare och komiker.

Aykroyd är sedan 29 april 1983 gift med Donna Dixon. De har tre barn tillsammans.

Aykroyd är nog mest känd för rollen som Elwood i filmen Blues Brothers tillsammans med John Belushi. På 1970-talet började Dan Aykroyd och John Belushi intressera sig för musikbranschen. 1975 var det premiär för Saturday Night Live och där gjorde Aykroyd och Belushi en musiksketch. 1978 spelade Blues Brothers in sin första skiva som sålde i 2,8 miljoner exemplar, två år senare började filmen The Blues Brothers spelas in.

Aykroyd slutade i Saturday Night Live 1979 men har dykt upp i programmet ett flertal gånger efter det, han var dock inte värd för programmet förrän säsongsavslutningen 2002-2003.

1989 började Aykroyd att spela in sin första dramatiska roll i filmen På väg med miss Daisy, som senare ledde till att Aykroyd fick en Oscar för bästa biroll. I slutet av 1980-talet började Aykroyd återigen med TV. Då var han även med i Ghostbusters-filmerna som Dr. Ray Stantz. På senare år har Aykroyd synts till mest i biroller till exempel i Glädjens hus och i Pearl Harbor.

Han är väldigt intresserad av det övernaturliga och har en stor samling med böcker i ämnet. Bror till Peter Aykroyd.

Filmografi i urval


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

Externa länkar

Personliga verktyg