Döderhults socken
Från Rilpedia
Döderhult, socken i Stranda härad i Kalmar län och stadsdel i Oskarshamns tätort.[1]
Den ursprungliga tätorten som bar samma namn som socknen är grupperad runt den dalgång som bildas av Döderhultsbäcken, med kyrkbyn i väster och Fredriksbergs herrgård i öster (Fredriksbergsgodset förvärvades 1888 av Oskarshamns stad). Idag utgör Döderhult en stadsdel i Oskarshamn. Till stadsdelen Döderhult räknas förenklat allt väster om E22:an. Ytterligare tätorter i socknen är bland andra Påskallavik vid kusten söder om Oskarshamn. Vid Vånevik fanns tidigare ett betydande stenbrott.
Vid den utmärkta naturliga hamnplatsen vid Döderhultsviken fanns i äldre tid ett fiskeläge som nyttjades av socknens invånare. År 1646 tilldelades Döderhultsvik privilegier som köping av drottning Kristina. År 1856 upphöjdes köpingen till stad och gavs namnet Oscarshamn efter den då regerande konungen. Oskarshams församling utbröts år 1872 ur Döderhults församling som annexförsamling.
Döderhults socken tillhörde under medeltiden Linköpings biskopsdöme. Under perioden 1603–1915 tillhörde den Kalmar stift och därefter Växjö stift.
Innehåll |
Döderhults kyrka
Döderhults kyrka är högt belägen i västra delen av Döderhultsdalen. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes åren 1770–1772 och invigdes 1776. I interiören noterar man den storslagna herrskapsläktaren. Den nuvarande kyrkan föregicks av en medeltida rektangulär stenkyrka, känd bland annat från en avbildning av Jonas Haquini Rhezelius från 1634. På kyrkogården ligger bland annat Döderhultarn begraven.
Namnet Döderhult
Namnet Döderhult kan beläggas i skriftliga källor från 1312 och framåt. I de äldsta källorna heter det Dudhraholth, Dutharhult och liknande. Ursprungligen syftade namnet på kyrkbyn. Efterleden -hult betyder skogsdunge, medan förleden inte har fått någon bestämd tolkning. Detta namnled förekommer dock vanligen på platser som ligger invid vatten, exempelvis i sockennamnet Dörby.
Stadsdelen
Bebyggelse har funnits länge i området, men tog särskild fart under 1960-1970talen då flera småhusområden byggdes. Vidare återfinns Rödsleskolan i stadsdelen, grundskola för barnen i området och för barn i högstadieåldern från delar av övriga kommunen. Bebyggelsen följer ett ovalformat stråk in mot land med en stor parkdalgång i mitten. Söder om Riksväg 37/Riksväg 47 finns ett mindre industriområde.
Se även
Källor
- ↑ SCB