Crank
Från Rilpedia
|
Mötet mellan skolundervisning och Wikipedia, den fria encyklopedin, väcker många frågor: Kan man lita på faktainnehållet i Wikipedia? Vilken blir lärarens roll? Kan eleverna få i uppgift att bidra till Wikipedia? Kan Wikipedia lita på vad eleverna skriver? Kan sådana övningar omöjliggöras genom att hela skolan blir blockerad? Vilken användning fungerar för olika åldrar? Hur kan Wikipedias olika språk användas i undervisningen? Finns det några färdiga recept som har utprovats i klassrummet? Vad säger forskare, bibliotekarier och myndigheter om Wikipedia? I vilken ände ska en lärare börja?
Den här sidan försöker samla användbara tips och erfarenheter. Har du frågor? Använd fliken "diskussion" här ovanför.
Några allmänna ingångar till Wikipedia är Hjälp - Hur man läser Wikipedia - Nybörjarkurs - Wikipedia - Bybrunnen - Wikiträffar.
Tidslinje
| Datum | Detta har hänt (eller ska hända) |
|---|---|
| September 2009 - Januari 2010 | Nätbaserad universitetskurs om Wikipedia - Författande, trovärdighet och teknik, 7,5 hp ges vid Mittuniversitetet. |
| 12-13 november 2008 | Rilpedia:Academy arrangeras vid Lunds universitet. |
| 25-28 september 2008 | Wikimedia Sverige ställer ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. |
| 12 mars 2008 | Einar Spetz publicerar Wikipedias fel och brister - en angelägenhet för biblioteken? (PDF), en förstudie åt Regionbibliotek Stockholm. Rapporten presenteras också vid Wikimania-konferensen i juli 2008. |
| 20 oktober 2007 | Föreningen Wikimedia Sverige grundas. |
| 3 oktober 2007 | Konferensen Källkritik i skolan i Vallentuna handlar till stor del om Wikipedia. |
| 7 september 2007 | Projekt telekom grundas, där Wikipedia-bidrag är redovisningsuppgift. |
| 21-23 april 2007 | Den här sidan Använda Wikipedia i undervisningen och Erfarenheter av Wikipedia i utbildningen påbörjas. |
| 22 oktober 2006 | L'Houngan grundar Projekt Skola, men sedan händer inget mer. |
| 15 augusti 2006 | Wikiversity grundas, ett systerprojekt till Wikipedia för fri undervisning. |
| 25 september 2005 | Lsj genomför en kurs för blivande lärare, där Wikipedia-bidrag är redovisningsuppgift. |
| 2004 | Svenskspråkiga Wikipedia växer kraftigt och blir en av de största. |
| 10 juli 2003 | Wikibooks grundas, ett systerprojekt till Wikipedia för framtagning av fria läroböcker. |
| 1 mars 2003 | Sverige: Myndigheten för skolutveckling grundas som avknoppning till Skolverket. Skoldatanätet döps om till IT för pedagoger. |
| 15 januari 2001 | Wikipedia grundas, först på engelska, men snart på flera språk. Se Wikipedias historia. |
| 1997 | Sverige: Skolverket lanserar "Skoldatanätet". Inom detta grundas Länkskafferiet och andra resurser. |
| 1991 | Sverige: Skolöverstyrelsen (SÖ) läggs ner och Skolverket bildas. Skolan kommunaliseras. |
Om Wikipedias omfattning och tillförlitlighet
Wikipedia är en fri encyklopedi på nätet som vem som helst kan redigera och bidra till. De engelska och tyska delarna av Wikipedia är sedan flera år tillbaka betydligt mer omfattande än något annat uppslagsverk. Vissa av Wikipedias artiklar har erkänt högre kvalitet än motsvarande artikel i traditionella uppslagsverk, medan andra lider av allvarliga kvalitetsproblem. Den tyska delen har generellt högre kvalitet än motsvarande kommersiella uppslagsverk enligt en jämförelse [1]. Den svenska delen har idag 277 197 artiklar, och många av artiklarna är än så länge relativt korta och har diskutabel kvalitet.
En artikel i ett traditionellt uppslagsverk är vanligen författad av en ensam professor eller annan ämnesexpert, med språklig assistans av en redigerare. Wikipedias princip att ett stort antal personer granskar och bidrar till artiklarna liknar däremot så kallad peer-reviewing inom den vetenskapliga världen, där forskare och doktorander granskar varandras papper innan de publiceras. Wikipediaartiklar som redigeras av många får vanligen god aktualitet, hög kvalitet, samt allsidig vinkling och belysning av ämnet. Artiklar som få intresserar sig för kan emellertid innehålla många sakfel och språkfel.
Populära artiklar och artiklar om kontroversiella ämnen vandaliseras ofta, men vanligen återställs detta inom några timmar av dem som har artikeln på sin bevakningslista.
I synnerherhet den inledande definitionen i en artikel brukar vara baserad på konsensus, så att den på ett allsidigt sätt reflekterar många aspekter av begreppet, men samtidigt är begriplig för en stor publik. Teknikaliteter, matematiska detaljer och diskutabla påståenden placeras vanligen längre ned i texten.
Wikipedia som vetenskapligt uppslagsverk
Wikipedia innehåller såväl breda populära artiklar som djupa forskningsartiklar som har en alltför smal publik för att konventionella uppslagsverk skulle publicera dem. Wikipedia kan därför betraktas som ett vetenskapligt uppslagsverk. Exempelvis finns där betydligt fler matematikformler, kemiska formler och datatekniska algoritmer, i form av s.k. pseudokod, än i ett traditionellt uppslagsverk.
Många forskare ägnar tid åt att publicera sig i Wikipedia. Wikipedia är emellertid inte en plats för nya ännu opublicerade vetenskapliga resultat, och artiklarna får inte ensidigt belysa forskarens egna resultat. Vetenskapliga Wikipediaartiklar kan ha liknande karaktär som så kallade vetenskapliga översiktspapper (Surveys) och White papers. Dock ska de inte jämföras med populärvetenskapliga tidskriftsartiklar.
Wikipedia som källa i rapporter
Wikipedia är ofta utnyttjad som källa vid rapportskrivande, såväl av yrkesverksamma utredare och forskare som av skolelever. Detta bland annat eftersom det kan vara enklare att hitta definitioner och andra faktauppgifter i Wikipedia än i kurslitteratur, genom sökning på bibliotek, i vetenskapliga artiklar, etc. Ett annat skäl är att Wikipedia ofta innehåller mer aktuell information än läroböcker med några år på nacken. Ytterligare ett skäl är att vid sökning med Google får man ofta upp en Wikipediaartikel som första eller andra träff.
Det är viktigt att lärare förhåller sig till Wikipedia på ett sunt sätt, och varken idealiserar eller totalt dömer ut Wikipedia. Lärare bör vara väl insatta i hur detta media fungerar, för att förbereda elever på ett yrkesliv där Wikipediasökning och Wikipediaförfattande är ett återkommande inslag. Skolan skall inte bara förmedla korrekta faktauppgifter, utan även erfarenhet av metoder för att söka kunskaper och uppnå lärande. Det förekommer att lärare förbjuder Wikipedia som källa, i synnerhet svenska delen av Wikipedia, men med ovanstående argument är det ett tveksamt förhållningssätt. Istället bör läraren förmedla en källkritisk hållning. Se nedan.
Om man som lärare upptäcker sakfel i studenternas arbeten som härrör från Wikipedia så är det betydligt mer konstruktivt att man själv åtgärdar felen än att man förbjuder studenterna att använda Wikipedia. Läraren är ju ofta expert på området, och således väl skickad att redigera den felaktiga artikeln. Ett alternativ kan vara att uppmuntra studenterna att själva åtgärda Wikipedias fel.
Lärarens förslag till uppsatsämnen bör vara utformade så att de inte inbjuder alltför mycket till plagiering. Istället bör eleven generera ny kunskap, lösa nya problem, och besvarar frågor som ingen besvarat tidigare. T.ex. kan eleven göra en jämförande studie av två tekniker eller åsikter som sällan jämförts tidigare, och argumentera för egna slutsatser om vilken som är bäst i ett visst avseende. Verktyg för plagiatkontroll kan upptäcka kopiering av texter ord för ord.
Att förmedla en källkritisk hållning till Wikipedia
En uppsatsarbete bör inte helt vila på Wikipediaartiklar, utan Wikipedia (precis som andra uppslagsverk) bör främst användas inledningsvis för att få en snabb överblick över området, och för att citera vitt spridda begreppsdefinitioner. Wikipediaartikelns källförteckning kan sedan leda vidare till mer pålitliga originalkällor.
Eleven kan uppmuntras att referera motstridiga definitioner och faktauppgifter, och i uppsatsens slutsatser argumentera för en egen uppfattning.
Generellt sett är engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipediaartiklar vanligen betydligt mer omfattande och tillförlitliga än svenska. Det är därför klokt att kontrollera påståendena i en svensk artikel mot motsvarande engelsk eller tysk version. När det däremot gäller typiskt nationella företeelser är förhållandet däremot oftast att artikeln på motsvarande nationella språk, till exempel svenska, är mer omfattande och bättre uppdaterad.
Artiklar som författats av många är generellt sett mer tillförlitliga än de som författats av få. För att se hur många författare en artikel har, klicka på fliken "Historik" längst upp.
Artiklar som innehåller så kallade varningsmallar, t.ex. om att artikeln är en stubb (kort och ofullständig) eller att den behöver referenser, bör man förhålla sig särskilt skeptisk till.
Wikipedia som kunskapskälla och läromedel
Wikipedia används ofta i studier av den som redan har kunskaper om ett område men behöver fylla vissa kunskapsluckor. Istället för att läsa läromedel i linjär ordningsföljd, från pärm till pärm, kan man bespara tid genom att söka i ett elektroniskt uppslagsverk. Att formulera frågor och söka svar på dem kan understödja lärandeprocessen på ett bättre sätt än att i en lärobok få svar på frågor som man aldrig ställt sig.
Wikipedias länkar mellan artiklar utgör korsreferenser som liknar hjärnans associationsbanor mer än vad läroböckernas linjära struktur gör. Man kan utgå från en artikel, och succesivt fördjupa sig genom att använda de länkar som finns i texten, eller i de kategorier som står längst ner på sidan för att hitta artiklar om näraliggande områden. En del ämnen har också portaler där arbetet med olika ämnesområden koordineras.
Inom många områden är Wikipedia minst lika omfattande som läroböcker.
Wikipedia kan fungera som komplement till en lärobok med mer aktuellt material och på så sätt belysa aktuella trender.
I lärares arbetsuppgifter ingår ofta att författa teorikompendier när det saknas läromedel av rätt omfattning och nivå för den aktuella undervisningsituationen. Lärare kan bespara tid både för sig själva och kolleger genom att istället hänvisa studenterna till Wikipediaartiklar, efter att ha gjort mindre vidareutveckling av artiklarna så att de passar studentgruppens behov.
Idag är det mindre vanligt att svenska lärare försörjer sig som läromedelsförfattare än för några år sedan, eftersom så mycket material finns tillgängligt på nätet, och eftersom universitet idag använder engelsk kurslitteratur i hög grad. Därmed kan man lika väl dela med sig av kunskapen fritt.
Det förekommer även att skolan installerar en lokal wikimotor, där skolans lärare och eventuellt elever kan skapa ordböcker och sökbara läromedel.
Wikipediapublicering som redovisningsuppgift
Att använda Wikipediapublicering i undervisningen kan syfta till
- att inspirera och motivera; det är spännande att skriva för en större publik, och kursdeltagare får en anledning att kontrollera fakta bättre och vara mer precisa i sina formuleringar.
- att ge möjlighet till mer återkoppling än vad kursdeltagarna kan få från lärare och kurskamrater - människor i hela Sverige eller världen kan efterhandsredigera i kursdeltagarnas artiklar vad gäller språk såväl som innehåll.
- att ge djupare instudering till materialet än vad inläsning av kursmaterialet kan ge.
- att ge erfarenhet av Wikipediapublicering, som kan vara viktig förberedelse inför framtiden.
- att leda till en sund källkritisk hållning till Wikipedia.
Viktigt är här att man har kontroll över elevernas användar-ID:n på Wikipedia, så att man kan se vem som publicerat vad i Wikipedias historik. Eleverna får enbart använda detta användar-ID till sådant som har med den aktuella kursen att göra. Ett sätt kan vara att skapa användarkontona enligt ett specifikt mönster, t.ex. [[Användare:Kursnamn+termin+elevens initialer]].
Wikipedia bygger visserligen på principen att man ska vara djärv och publicera det man tycker saknas - förr eller senare är det alltid någon annan som åtgärdar eventuella misstag. Ett problem med Wikipediapublicering som redovisninguppgift är emellertid att eleverna kan vara oroliga för att den språkliga eller innehållsmässiga kvaliteten blir dålig, och de kan uppleva det som negativt att få kritik av okända människor. Skolan och projektet kan få dålig kritik om eleverna är alltför svaga språkligt, har allt för svaga kunskaper inom området, inte har fått tillfälle att öva sina wikifärdigheter, eller saknar handledning av en erfaren Wikipediaredigerare. Eventuellt är Wikipediapublicering som redovisningsuppgift enbart lämpligt för vuxna elever och studenter, främst på högskolenivå.
För att lära sig grunderna i hur man redigerar på Wikipedia finns flera manualer: nybörjarkursen, en lite mer avancerad men även en testarena, kallad Sandlådan. Det finns även faddrar som kan hjälpa till.
Den svenska delen av Wikipedia kan vara mer lämpad för obligatorisk Wikipediapublicering än den engelska, eftersom mycket finns att göra i den svenska delen inom vissa områden, medan man riskerar att försämra välskrivna engelska artiklar om man uppmanar nybörjare att skriva där.
Eleverna kan uppmuntras att översätta motsvarande engelska artiklar till svenska, men får inte citera upphovsrättskyddat material ord för ord.
Elever är upphovsrättliga ägare av sina uppsatser. Obligatorisk Wikipediapublicering innebär i praktiken att man tvingar eleven att "ge upp" sitt ägande av texten till förmån för GFDL. Elever som inte vill avstå denna rätt, exempelvis om de avser att använda texten i kommande uppsatsarbeten eller annat författarskap, bör erbjudas alternativ examinationsform.
Sammanfattning av problemen
- Svenskspråkiga Wikipedia är inte allt. Läs gärna engelskspråkiga, tyskspråkiga, franskspråkiga och spanskspråkiga Wikipedia. De innehåller ofta mer information än den svenskspråkiga. Dock ska man vara medveten om att det är lätt att tro att man förstår allt i en engelsk artikel, när man i själva verket bara fått ett hum. Börja därför helst med den svenskspråkiga Wikipedia och gå sedan vidare med hjälp av de länkar som finns i menyn till vänster.
- Det som står i Wikipedia är inte alltid sant. Informationen måste alltid utvärderas och verifieras innan den används i formella sammanhang. Detta betyder att Wikipedia inte skall användas som enda källa i till exempel en inlämningsuppgift. Artiklar i Wikipedia har ofta källhänvisningar men inte alltid. Som exempel på andra källor kan nämnas Nationalencyklopedin och Bonniers uppslagsbok.
- Notera också att Wikipedia kan innehålla material som av vissa uppfattas som stötande.
Använder din skola Wikipedia på ett bra sätt?
Har du erfarenheter av användning av Wikipedia i utbildningen vill vi naturligtvis ta del av dessa. Så, lärare och elever i våra skolor, läs och bidra till erfarenheter av Wikipedia i utbildningen.
Några länkar för att komma igång
- Wikipedia:Schools' FAQ - Enkla frågor och svar om Wikipedia i skolan
- Wikipedia:School and university projects - Hur man gör projektarbeten med Wikipedia
- Läs om Wikispråket.
- Börja läs om Wikipedia i största allmänhet på hjälpsidorna.
- Ordlista över termer som används på Wikipedia
- Myndigheten för skolutveckling: Kolla källan, Tema modersmål
Om blockerade datorer
Vissa datorer blockeras från att redigera i Wikipedia. Detta går naturligtvis att häva men det kan behöva din intervention. Annars måste du registrera dig. Som inloggad kan man redigera från blockerade IP-nummer.
