Från Rilpedia

Cost-benefit-analys (CBA), kallas även kostnad-nytta-analys, analysmetod som används för att väga fördelar mot kostnader i samhällsprojekt. Utredarna väger in alla aspekter som kan räknas som vinster eller förluster skapade av projektet. Aspekterna uttrycks i monetära termer, alltså i kronor. Detta innebär att man sätter en prislapp på hur mycket en bra miljö eller en god hälsa kostar. I CBA:n tar man också hänsyn till uppskjuten konsumtion med hjälp av diskontering.

Diskonteringen innebär att man beräknar nuvärdet (present value) av framtida in- eller utbetalningar. Om man till exempel ska betala 100 kronor till persliden om tre år och årsräntan är 5 procent blir beloppets diskonterade värde eller nuvärde 100/1,05^3=86,2 (100/1,16=86,2) och persliden får då ett värde som motsvarar nuvärdet.

Tillämpning i Sverige

Metoden används av statliga verk vid infrastruktursatsningar. Exempelvis har Vägverket^[1] och Banverket^[2] fastställda ekonomiska kalkylvärden för samhällsnyttor, som sedan ställs mot investeringskostnaderna. Båda dessa verk redovisar resultatet som nettonuvärdekvoten till 4% kalkylränta.

Referenser

1. ↑ Hjort, Camilla; Maria Tenskog: Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärden, Vägverket, Borlänge 2006 (PDF) (svenska). Hämtat 2 augusti 2008.  Vägverket (2006:127). ISSN 1401-9612.
2. ↑ Banverket: Beräkningshandledning - Hjälpmedel för samhällsekonomiska bedömningar inom järnvägssektorn, Banverket, Borlänge 2005 (PDF) (svenska). Hämtat 2 augusti 2008. . Banverket BVH 706.