Från Rilpedia

Carl Gustaf Mauritz "Charles" Redland (ursprungligen Nilsson), född den 7 juli 1911 i Södertälje, död 18 augusti 1994 i Saltsjöbaden, var en svensk kompositör, kapellmästare och multiinstrumentalistisk musiker (saxofon, klarinett, cello, trumpet, trombon, dragspel och marimba).

Redland spelade med i Thore Ehrlings orkester under 1930-talet. Han gjorde sin första skivinspelning 1935 (undantaget en privatinspelning från 1933 som sedermera givits ut på cd), och under 1930- och 1940-talen gjorde han en rad inspelningar under eget namn för bland annat Kristall, Sonora och Columbia. Många av dessa är av stort jazzintresse och bland de medverkande musikerna finns kända namn som Stig Holm, Zilas Görling och George Vernon.

Redland gjorde även musik till flera filmer och TV-serier. Han är son till kompositören John Redland.

Innehåll 1 Filmmusik i urval 2 Några länkar 3 Några länkar 4 Filmografi roller i urval

Filmmusik i urval

• 1977 – 91:an och generalernas fnatt

• 1976 – Agaton Sax och Byköpings gästabud (film)
• 1974 – Rännstensungar

• 1973 – Anderssonskans Kalle i busform
• 1972 – Anderssonskans Kalle

Detta är en av Wikipedias essäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Uppdatera sidan om det behövs eller diskutera innehållet på diskussionssidan.

Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

• Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
• Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
• Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
• Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
• Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
  • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
  • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
  • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
• Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

• Wikipedias grundläggande riktlinjer
• Wikipedia: Att söka samförstånd

• 1968 – Under ditt parasoll

• 1968 – Freddy klarar biffen

Detta är en av Wikipedias essäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Uppdatera sidan om det behövs eller diskutera innehållet på diskussionssidan.

Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

• Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
• Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
• Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
• Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
• Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
  • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
  • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
  • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
• Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

• Wikipedias grundläggande riktlinjer
• Wikipedia: Att söka samförstånd

• 1966 – Pang i bygget

• 1965 – Att angöra en brygga

• 1965 – Salta gubbar och sextanter

• 1965 – Modiga mindre män

• 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor

• 1964 – Åsa-Nisse i popform

• 1964 – Tre dar på luffen

• 1963 – Mordvapen till salu

• 1963 – Tre dar i buren

• 1962 – Sten Stensson kommer tillbaka

• 1962 – Raggargänget

• 1961 – Åsa-Nisse bland grevar och baroner
• 1961 – När seklet var ungt
• 1960 – Alla vi barn i Bullerbyn (TV-serie)
• 1959 – Mälarpirater

• 1959 – Lejon på stan

• 1959 – 91:an Karlsson muckar (tror han)

• 1959 – Fröken Chic

• 1959 – Himmel och pannkaka

• 1958 – Jazzgossen
• 1958 – Bock i örtagård

• 1957 – Far till sol och vår
• 1957 – Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt

• 1957 – Lille Fridolf blir morfar

• 1957 – Sjutton år

• 1957 – 91:an Karlsson slår knock out
• 1956 – Sista paret ut

• 1956 – Sceningång

• 1955 – Finnskogens folk

• 1954 – Två sköna juveler

• 1954 – I rök och dans

• 1953 – Ursula - Flickan i Finnskogarna

• 1953 – Bror min och jag

• 1952 – Kalle Karlsson från Jularbo

• 1951 – Det var en gång en sjöman
• 1949 – Hin och smålänningen
• 1948 – Marknadsafton

• 1946 – Bröllopet på Solö
• 1944 – Stopp! Tänk på något annat

• 1944 – Örnungar

• 1944 – En dotter född

• 1943 – En flicka för mej

• 1943 – Professor Poppes prilliga prillerier

• 1943 – En fånge har rymt

• 1942 – Olycksfågeln nr 13

Filmografi roller i urval

• 1972 – Anderssonskans Kalle
• 1958 – Jazzgossen
• 1934 – Sången till henne