Charité

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Charité vid Luisenstrasse. Charité i Bezirk Mitte ligger i närheten av Berlin Hauptbahnhof.
En ingång till sjukhusets äldre delar.

Charité är Europas största universitetssjukhus och är beläget i Berlin.

Det är även namnet på Berlins medicinska universitet, som är en sammanslagning av de medicinska fakulteterna hos Freie Universität och Humboldt-Universität. Charité grundades 1710 och är idag berömt för bland annat sin framstående position vad gäller hjärttransplantationer.

Historia

1710 hotade pesten Berlin. 13 maj påbörjades byggarbetena av ett så kallat karantänhus på order av kungen Friedrich I framför Spandowscher Tor. Detta kom även efter pestepidemin att användas som hospis för gamla, tiggare, "utomäktenskapligt gravida" och prostituerade. Senare var huset garnisons- och medborgarelasarett och utbildningsplats för läkare i militärtjänst. Soldatkungen Friedrich Wilhelm I gav 1727 huset namnet Charité som syftade på barmhärtighetens dygd, behandlingen på sjukhuset var kostnadsfri. 1724 års ansutning till Collegium medico-chirurgicum, en institution för teoretisk undervisning av läkare skapades en för dåtidens Europa enastående läroanstalt. Den ovanligt goda utrustningen och personella besättningen på sjukhuset bidrog till Charité som utbildningsplats för medicinare med världsrykte.

Då Berlin delades efter andra världskriget kom Charité att ligga i Östberlin. Då det låg alldeles i väster i Bezirk Mitte gränsade sjukhuset från 1961 direkt till Berlinmuren. Delningen av staden delade också högskole- och sjukhuslandskapet: I DDR blev Charité det ledande sjukhuset i DDR:s huvudstad och anslutet till Humboldt-Universität. I Västberlin gjorde man om sjukhuset Westend i Charlottenburg till universitetsklinik och byggde även universitetskliniken i Steglitz (Universitätsklinikum Steglitz), båda tillhörde Freie Universität. 1977-1982 byggdes klinikens 21 våningar höga hus på Luisenstrasse. 1986 beslöt Västberlins senat att förlägga universitetsmedicinen från Charlottenburg till Wedding och Rudolf-Virchow-Krankenhaus. Den omfattande ny- och ombyggnad som följde avslutades först 1998 och gjorde kliniken till den modernaste i Europa.

Efter återföreningen följde nykonstruerandet av Berlins högskole- och sjukhuslandskap. Från 1 april 1995 delades Universitätsklinikum Rudolf-Virchow från Freie Universität och hamnade under Humboldt-Universität. 1997 smältes dessa samman till en gemensam medicinsk fakultet och bildade från 1998 Charité. Det nya namnet löd Universitätsklinikum Charité der Humboldt-Universität Berlin med tillägen Campus Mitte och Campus Virchow-Klinikum. I mitten av 2003 omstrukturerades Berlins högskolemedicin på nytt: Den inte helt omstridda sammanslagningen av Charité med Freie Universitäts medicinska fakultet. Beslutet kom huvudsakligen som en följd av delstaten Berlins ansträngda ekonomiska läge. Trots några invändingar från Freie Universität och universitetskliniken Benjamin Franklin (UKBF) i Steglitz behöll man namnet Charité. Logotypen, baserad på Friedrich Wilhelm II:s handskrift ersattes av ett modernt dubbel-C. Det officiella namnet på fakulteten som till lika stora delar tillhör båda universitet lyder Charité - Universitätsmedizin Berlin.

Ett antal internationellt kända läkare och vetenskapsmän har genom åren verkat vid Charité, bland annat: Rudolf Virchow, Hermann von Helmholtz, Robert Koch, Paul Ehrlich och Emil Adolf von Behring. Andra namnkunniga Charité-medarbetare: Ferdinand Sauerbruch, Ernst von Bergmann, Wilhelm Griesinger, Heinrich Schulte, Johann Otto Leonhard Heubner, Caspar Friedrich Wolff, Karl Bonhoeffer, Heinrich Adolf von Bardeleben, Hans Erhard Bock, August Bier, Friedrich Kraus, Walter Stoeckel, Johann Friedrich Dieffenbach, Theodor Schwann, Friedrich Gustav Jacob Henle, Johann Lukas Schönlein, Ludwig Traube, Bernhard von Langenbeck, Theodor Billroth, Curt Schimmelbusch (1860-1895), Leonor Michaelis, August von Wassermann, Hermann Emil Fischer, Rahel Hirsch, Selmar Aschheim, Bernhard Zondek, Rudolf Nissen (1896-1981), Hermann Oppenheim, Herbert Herxheimer, Samuel Mitja Rapoport.

Åtta Nobelpristagare har verkat vid Charité.

Källor

  • Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia

Externa länkar

Personliga verktyg