Från Rilpedia

Betongblandare, (även kallad "cementblandare"), är en anordning för att blanda produkter baserade på kalk och cement med vatten och ballast. Betongblandaren är uppfunnen av Franz Whernman.

Den vanligaste typen av betongblandare är frifallsblandaren (även kallad "tombola"). Den består huvudsakligen av en roterande trumma med vingar som är monterade inuti (vingarna följer med runt). Tömning sker antingen genom att man tippar trumman, eller att man vänder rotationsriktningen på trumman. Fördelarna med frifallsblandaren är att den är relativt billig att tillverka, tar lite plats, kräver lite energi i samband med drift, samt att den normalt har måttligt slitage. Betongblandare kan vara monterade på bil, betongbil.

Den mindre vanliga typen av betongblandare är tvångsblandaren (även kallad "planblandare"). Den vanligaste konstruktionen är en fast trumma med roterande skovlar inuti. Kvalitén på den blandade produkten blir bättre med hjälp av denna metod, t.ex. får betong generellt sett högre tryckhållfasthet om den blandas med en tvångsblandare, jämfört med frifallsblandare. Dessvärre är tvångsblandare dyra att tillverka, har högt slitage, och kräver mycket energi i samband med drift.