Cecil B. DeMille
Från Rilpedia
Cecil Blount DeMille, född 12 augusti 1881 i Ashfield, Massachusetts, USA, död 21 januari 1959 i Hollywood, Los Angeles, Kalifornien, USA, var en amerikansk regissör och producent. Han var en av de största regissörerna under 1900-talets första hälft.
DeMille var son till en nederländsk far och en judisk mor som var född i England. När han var tolv år gammal avled hans far, och hans mor försörjde då familjen genom att starta en flickskola och även ett teatersällskap. Då spansk-amerikanska kriget bröt ut 1898 anmälde sig DeMille som frivillig, men fick avslag, eftersom han var minderårig. Han började istället arbeta som skådespelare och direktör för sin mors teatersällskap.
DeMille debuterade år 1914 med filmen Mockasinernas väg. Bland hans stumfilmer kan nämnas Jungfrun av Orléans (1917), Varför byter mannen hustru? (1920) och De tio budorden (1923).
Han kom att etablera sig genom historiska och bibliska filmer, såsom De tio budorden (1923), Konungarnas konung (1927) och De tio budorden (1956). DeMilles film Världens största show Oscarbelönades 1952 som årets bästa film.
Bland övriga filmer märks En kvinnas list (1931), Vår ungdoms hjältar (1938) och Simson och Delila (1949).
År 1947 hade han en gästroll i Edvard Persson-filmen Jens Månsson i Amerika (Persson gjorde samma år en gästroll i DeMilles film De obesegrade) och han hade även en gästroll i Sunset Boulevard (1950).
DeMille betraktas som den som mer än någon annan hjälpte till att forma Hollywood till filmens huvudstad; vissa amerikanska filmexperter går t.o.m. så långt att de benämner DeMille som "the founder of Hollywood".
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Cecil B. DeMille
Denna artikel om en person verksam inom filmproduktion är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
