CEREC

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

CEREC är ett maskin som används av tandläkare för tillverkning av ersättningständer.

Ända sedan 70-talet har Computer Aided Design (CAD) och Computer Aided Manufacturing (CAM) vuxit stadigt. Det började först inom rymdindustrin och efter cirka tio år introducerades tekniken till tandvården av Duret, Rekow, Mörmann och Brandestini. Deras mål var att göra fyllningstekniken lättare, mer kostnadseffektiv och mer standardiserad.

CEREC är ett CAD/CAM system utvecklat på 80-talet och är gjort för att användas på kliniken bredvid tandläkaren. Idag har CEREC utvecklats och det finns flera varianter. Några av förändringarna med CEREC är att traditionella avtrycksmetoder försvinner, hjälp med designen av en dator och producera den protetiska ersättningen bredvid patienten vid första besöket. Indikationerna för CEREC ersättningar är följande: fullkronor, onlay, inlay och fasader.

Innehåll

Hur fungerar CEREC?

Att tillverka en ersättning med CEREC inkluderar flera steg:

1. Isolera och pudra kaviteten med TiO2.

Då tandens olika delar reflekterar och absorberar ljus olika måste hela preparationen täckas med ett tunt opakt lager, i detta fall TiO2.

2. Optiskt avtryck.

Endast preparationer med vissa egenskaper kan bli avlästa. Alla delar av preparationen måste kunna läsas av utifrån en viss tänkt inserteringslinje. Den optiska upplösningen ligger på 25 µm i alla tre axlarna för CEREC 2[1]. Innan man kan mäta sitt objekt måste läshuvudet vara korrekt placerat mot objektet. Detta görs genom en sökinställning. I princip ser läshuvudet ut som en intraoral kamera och på en skärm ser man preparationen. Vissa punkter och linjer måste markeras på avtrycket för att en 3-D bild ska kunna produceras. Denna fas har förbättrats och avsevärt förenklats sedan den första generationen CEREC introducerades.

3. Datorstödd design av ersättningen.

När den tredimensionella preparationen är klar börjar arbetet med att skapa en virtuell ersättning. Idag finns möjlighet att hämta färdiga occlusalytor i en databank eller att låta datorn beräkna hur tanden såg ut från början med hjälp av kvarvarande tandsubstans (inlay). Även ett optiskt avtryck på antagonisterna kan göras och detta kan tas med i beräkningen. Individuella justeringar kan göras sedan på egen hand.

4. Datorstyrd fräsning av ersättningen.

Ur ett stycke keramisk tandersättning fräses sedan ersättningen ut. Det keramiska materialet är industriellt framställt fritt från porer och kräver inte glansbränning. Från början var frästekniken endast i tre axlar med en diamantklädd disk. I senare versioner har en cylindrisk diamantborr lagts till och processen blivit helt elektroniskt styrd.

5. Polering och cementering.

Efter fräsning poleras porslinet till högglans och förbehandlas inför cementeringen. Det går att färgsätta och glansbränna ersättningen för att uppnå högre estetik och i viss mån hållfasthet. Därefter cementeras ersättningen med resincement.

Cerec – tre generationer

CEREC metoden har från första generationen kontinuerligt utvecklats. År 2000 kom en tredje generation och 2003 utvecklades CEREC 3D-mjukvaran. De flesta långtidsstudier baseras på första eller andra generationens CEREC. Inga långtidsstudier finns på tredje generationen. Dock är kan det tilläggas att tekniken har förfinats och förbättrats vilket borde resultera i ytterligare bättre långtidsresultat.

Kliniska resultat

Passform

Passformen för inlägg och kronor har undersökts i flertalet studier. Flera studier visar att passformen är god och ligger runt 50-67µm.[2][3][4] Detta för CEREC II och III. CEREC 3D uppvisar ännu bättre resultat enligt tillverkan.

Överlevnad

CERECs utveckling och tekniken för cementering har utvecklats mycket. Detta är något som i allra högsta grad påverkar prognosen på lång sikt. Många långtidsstudier gjorda på CEREC I visar god överlevnad på inlägg och partialkronor. Överlevnaden ligger runt 90-95 % på 9-10 år. [5][6][7][8][9][10][11][12] De vanligaste orsakerna för misslyckande är fraktur av porslin eller tand, lossnad, sekundärkaries eller endodontisk komplikation. Porslinsfrakturer, marginal dikesbildning och postoperativ hypersensibilitet kvarstår som problem. [9][12][13] Överlevnaden för fullkronor visar goda resultat på kortare sikt med de nyare materialen [14][15][16][17] och även för kronor med reducerad macroretention [16][18].

Styrkan

Då porslinsfraktur är en av de vanligaste orsakerna till misslyckande [5][12]har tillverkarna av porslinet kontinuerligt förbättrat porslinets egenskaper. Jämfört med sintrade keramer eller presskeramer (empress) har de industriellt tillverkade keramiska blocken avsevärt förbättrade egenskaper [19][20]. Styrkan på restorationen höjs också då passformen på ersättningen ligger intervallet 50-100µm vid adhesivt cementeringsförfarande [21]. Även en stabiliserande effekt av svaga kuspar har påvisats. [22][23]

Referenser

  1. ↑ Seimens Werksangaben. Bernsheim:Siemens Dental 1994. Pfeiffer J.
  2. ↑ Marginal and internal fit of Cerec 3 CAD/CAM all-ceramic crowns. Int J Prosthodont. 2003 May-Jun;16(3):244-8; Nakamura T, Dei N, Kojima T, Wakabayashi K
  3. ↑ Scanning electron microscope evaluation of CEREC II and CEREC III inlays; Gen Dent. 2003;51(5); 450-4; Estafan D, Dussetschleger F, Agosta C, Reich S.
  4. ↑ The fit of gold inlays and three ceramic inlay systems – A clinical and vitro study. Acta Odontol Scand 1993: 51:201-206; Molin M, Karlsson S
  5. ↑ 5,0 5,1 An 8-year evaluation of sintered ceramic and glass ceramic inlays processed by the Cerec CAD/CAM system; Eur J Oral Sci. 2000 Jun;108(3):239-46; Pallesen U, van Dijken JW.
  6. ↑ A 10-year prospective evaluation of CAD/CAM-manufacured (CEREC) ceramic inlays cemented with a chemically cured or dualcured resin composite; Int J of Prosthodont. 2004 Mar-Apr; 17(2):241-6;Sjogren G, Molin M, van Dijken JW
  7. ↑ A clinical evaluation of adhesively luted ceramic inlays. Swed Dent J 1992;16:169-171; Höglund C, Van Dijken J, Olofsson A-L
  8. ↑ A randomized 5-year clinical evaluation of 3 ceramic inlay systems. Int J Prosthodont. 2000 May-Jun;13(3):194-200. Molin M K, Karlsson ST
  9. ↑ 9,0 9,1 Clinical Performance of CEREC ceramic inlays; Dent Mater 1999, 15 (1);N. Martin, NM Jedynakiewicz
  10. ↑ Computer-aided direct ceramic restorations: a 10-year prospective clinical study of CEREC CAD/CAM inlays and onlays; Int. J. of Prosthodontics 2002, 15(2); T.Otto, S. De Nisco
  11. ↑ Clinical long-term resultants and 10-year Kaplan-Meier analysis of CEREC restorations; Int. J. of Computerized Dentistry 2000, 3(1); B.Reiss, W. Walther
  12. ↑ 12,0 12,1 12,2 Longevity of restorations in posterior teeth and reasons for failure; J of Adhesive Dentistry 2001, 3(1); R.Hickel, J. Manhart.
  13. ↑ Mariginal breakdown of 5-year-old direct composite inlays. J Dent 1996;8:389-394 ;Van Dijken JWV, Hörstedt P
  14. ↑ Computer-aided direct all-ceramic crowns: preliminary 1-year results of a prospective clinical study; Int J Periodontics Resorative Dent. 2004 okt; 24(5):446-55; T Otto
  15. ↑ Clinical performance of large all-ceramic CAD/CAM-generated restorations after three years: a pilot study; Am Dent Assoc. 2004 May;135(5):605-12; SM Reich, M. Wichmann, H. Rinne, A. Shortall
  16. ↑ 16,0 16,1 Resorations with extensive dentine/enamel bonded ceramic coverage. A five year follow-up. Eur J Oral Sci 2001;109:222-229; Van Dijken JWV, Hasselrot L, Örmin A, Olofsson A-L.
  17. ↑ Survival rate of mono-ceramic and ceramic-core CAD/CAM generated anterior crowns over 2-5 years; Eur J Oral SCi. 2004 Apr; 112(2):197-204; Bindl A, Mormann WH.
  18. ↑ Survival of ceramic computer-aided design/manufacturing crowns bonded to preparations with reduced macroretention geometry; Int J Prosthodont. 2005 May-Jun;18(3):219-24; Bindl A, Richter B, Mormann WH.
  19. ↑ Fracture strength of all-ceramic crowns luted using two bonding methods; J Prosthet Dent. 2004 Mar;91(3):247-52; Attia A Kern M
  20. ↑ Structural realibility of alumina-, feldspar-, leucite-, mica- and zirconia based ceramics; J Dent 2000, 28 (7); J. Tinschert, D. Zwez, R. Marx, KJ. Anusavice
  21. ↑ Influence of film thickness on joint bend strength of a ceramic/resin composite joint. Dent Mater 1996;12:245-249 ;Molin M K, Karlsson ST L, Kristiansen M S
  22. ↑ Molar fracture resistance after adhesive restorations with ceramic inlays or resin based composites; Am J. Dent. 2001, 14 (4); BD Bremer, W. Geurtsen
  23. ↑ Stabilization effects of CAD/CAM ceramic resorations in extended MOD cavities; J Adhes Dent. 2004 Autumn; 6(3):239-45;A Mehl, KF. Kunzelmann, M. Folwaczny, R. Hickel
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/CEREC"
Personliga verktyg