Buffert (tåg)
Från Rilpedia
Buffert är en fjäderanordning som ska ta upp och dämpa tryckkrafterna mellan två järnvägsvagnar. Dels vid rangering, varvid vagnarna stöter mot varandra och dels vid körning, då tryckstötar kan bildas mellan vagnarna. Se bromsning nedan.
Innehåll |
Funktion
Buffertar ingår som en nödvändig del av de järnvägskoppel som kallas skruvkoppel och är standard i Sverige. I dessa koppel tas dragkrafterna upp av skruvkopplet och tryckkrafterna av två buffertar med c/c-avståndet 1750mm. Andra koppel, t.ex. automatkoppel på malmbanan, X2000 och de nya pendeltågen saknar buffertar eftersom kopplen tar upp både tryck- och dragkrafter.
Skruvkopplen dras åt så hårt att buffrarna inte har någor glapp på rakspår. Det gör att kopplet är spänt om vagnarna är i en kurva.
Utformning
En buffert består av en svagt konvex buffertskiva fäst i en fjädrad innerhylsa som glider i en fast ytterhylsa. Fjädern i en buffert är vanligen en ringfjäder, vilken är ett antal koniska ringar som kan tryckas in i varandra. Dessa kännetecknas av mycket hög fjäderkonstant (-kraft) samt hög dämpning som motverkar självsvängningar i tåget. Tryckkrafterna kan bli mycket höga vid nödbromsning, eftersom inbromsningen fortplantas med en viss fördröjning genom tåget, mer än 2 sekunder. Man kan då få ett kraftigt slag från de sista vagnarna. Se tågbroms.
Buffertens anliggningsyta måste vara så stor att de aldrig kan hamna om lott. Vagnarnas överhäng, nedfjädring och spårens minsta kurvradie måste beaktas. I Sverige ska alla vagnar klara minst 150 m kurvradie.
Övrigt
En slags buffrar finns även på vissa stoppbockar för att utjämna stötar. Dessa buffrar är ibland hydrauliska.
