Buddha
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Buddha (olika betydelser), Siddhartha (olika betydelser)
Buddha, även stavat Budda, 'den upplyste', den buddhistiska titel under vilken buddhismens grundare, Siddhartha Gautama (sanskrit बुद्ध) eller Siddhattha Gotama (pali), född 563 f.Kr., död 483 f.Kr. (många olika årtal har föreslagits), är känd. Buddha är en ickevålds-avatar av Vishnu inom Hinduismen.
Innehåll |
Berättelser om hans liv
Det finns många legender om Buddha, men säkra fakta om hans liv är få. Enligt den gängse legenden - som till största delen inte finns i Tipitaka, utan har författats senare - föddes han i Śākyafamiljen (Shakyafamiljen), en välbärgad aristokratfamilj, i dess arvland i trakten av nuvarande Gorakhpur i gränstrakterna mellan Nepal och Indien, norr om Ganges. Det finns nu ett tempel på platsen i byn Rummindei, pali Lumbini, i Nepal. Det är osäkert exakt när han föddes, olika buddhistiska riktningar och forskare har mycket olika datum. Vid sin död skall Buddha ha uppnått åttio års ålder. Enligt den officiella buddhistiska tideräkningen firades 2500-årsminnet av hans död år 1956. Han är även känd som Śākya-muni Buddha, "den vise vakne av Śākya-klanen". Muni = vis Buddha = Den uppvaknade.
De fyra heliga miraklen i Buddhas liv
Det är framförallt fyra händelser/platser i Buddhas liv som har framhållits framför andra när buddhister har berättat om hans liv. (1) Hans födelse och ungdomsår i Lumbini/Kapilavastu. (2) Hans upplysning under bodhiträdet i Bodhgaya. (3) Hans första predikan i Sarnath. (4) Hans död eller uppgång till nirvana i Kusinagara. De fyra platserna förknippade med dessa händelser var redan under härskarkejsaren Asokas tid (273-232 f. Kr) viktiga pilgrimsmål. Buddhas liv som det berättas genom otaliga litterära och konstnärliga verk är religiösa berättelser (hagiografier) som har varit viktiga för buddhismens framgångsrika historia. Buddhas livsberättelse bör därför läsas utifrån dess religiösa budskap som då avslöjar mycket om vad buddhismen handlar om. Om vi läser händelserna, så är det inte längre intressant om Buddha var en historisk person eller ej.
Födelse och ungdomsår
Det berättas att Siddhartha Gautama, som Buddha var döpt till, blev avlad och född genom övernaturliga händelser. Han föddes ur sin moders högra sida och direkt därefter tog han sju steg i vardera fyra riktningarna. Ur hans fotsteg växte lotusblommor upp. Han föddes som en förutbestämd med 32 tecken på sin kropp som vittnar om att han skall bli en världshärskare eller en Buddha. För att han skulle välja att blir en världshärskare, berättas det att hans fader inte ville att han skulle se eländet i världen. Hans föräldrar var kung Śuddhodana (pali Suddhodana) och drottning Māyādevī. Siddhartha levde ett liv i lyx och överflöd och gifte sig vid 16 års ålder med sin kusin Yasochara. Trots detta var han inte lycklig, vilket ledde till en livskris när han var ca 29 år gammal, strax efter att han hade fått sonen Rahula (Rahula betyder boja vilket han döptes till då Siddhartha blev bunden till tronen på grund av sin son). Det var genom att han fick syn på en sjuk, en åldring och en död person som han insåg livets förgänglighet. Han fick också syn på en tiggarmunk och han beslöt då att lämna hem, familj och livet i överflöd för att bli en vandrande sanningssökare.
Upplysningen
Han vandrade i sex år, fick undervisning av de mest berömda lärarna i norra Indien, mediterade och ägnade sig under en period åt extremt asketiska övningar. Han plågade sin kropp så hårt som ingen annan och till slut så levde han bara på ett riskorn om dagen. Efter 6 års ansträngningar utan att finna sanningen, satte han sig ned vid ett träd för att meditera. Enligt traditionen vid ett bodhiträd, med det botaniska namnet Ficus religiosa. Han gav löfte att inte stiga upp förrän han funnit vad han sökte. Han stannade dock kvar på platsen i flera veckor och mediterade över sin upplysning. Mara, beskriven som mörkrets demon och härskare över lustarnas världar, försökte besegra honom genom både styrka och list. Hans slutliga seger över Mara visas i konsten genom handen som tar vid marken (bhumiśparsamūdra) och får jordens gudinna att komma upp och vittna om hans goda gärningar i sina tidigare liv. När morgonen kom hade han nått en total och direkt insikt i sanningen och blev Buddha, den upplyste.
Första predikan
De första som Buddha delger sin lära är de fem asketer som han tidigare haft följe med. Han finner dem i hjortparken i Sarnath och sätter där ”lärans hjul i rörelse”. Under de 45 år som följde tillbringade Buddha nio månader om året på vandring kors och tvärs över stora delar av norra Indien och spred sina läror.
Nirvana
Liksom alla varelser måste även Buddhas jordliga existens upphöra och han dog vid ca 80 års ålder efter att ha vandrat runt och predikat sin lära under ett långt liv. Enligt vissa berättelser gick han då in i det slutliga nirvana (parinirvana) där ingen återfödelse längre existerar. Det finns berättelser (enligt theravada) som tyder på att han återvände till jorden för att bidra och hjälpa människorna, att han blev en boddhisattva. Efter döden kremerades han och kvarlevorna fördelades mellan åtta olika konungar som alla byggde stūpor över relikerna de fått. Efter Buddhas död spreds buddhismen över stora delar av Asien och under de senaste seklerna också till resten av världen.
De åtta miraklen i Buddhas liv
Förutom ovanstående fyra händelser räknas ytterligare fyra händelser som mycket betydelsefulla. Speciellt under Pala-dynastin i östra Indien (ca 750-1200 e. Kr.), buddhismens sista guldålder i Indien, blev dessa åtta mirakler föremål för en viktig kult.
Den givmilda apan i Vaisali
Det berättas att när Buddha befann sig i Vaisali kom en apa fram med honung åt honom. Apan blev lycklig över att Buddha tagit emot hans gåva och skuttade runt i lycka, så att han föll ner i en brunn och dog. På grund av denna goda gärning som han nyss hade gjort blev apan direkt återfödd i Indras himmel. Berättelsen poängterar givmildheten som en viktig dygd i en buddhists liv.
Buddha lugnar ner en vildsint elefant i Rajagrha
Buddha hade en kusin vid namn Devadatta som var avundsjuk på Buddhas framgångar. Han försökte vid flera tillfällen döda Buddha. Det berättas att i Rajagrha så fanns det en vildsint elefant som kallades Nalagiri. Devadatta lät hämta denna och släppa den lös framför Buddha. Buddha kunde dock stilla den vildsinta elefanten. Händelsen brukar illustreras med att Buddha lyfter sin högra hand i en gest som brukar kallas ”frihet från fruktan” (abhayamudra).
Det stora miraklet i Sravasti
Det berättas att Buddha hade lovat en konung att utföra ett mirakel under mangoträden strax utanför stadsporten i Sravasti. Konungen ville nämligen se om Buddha hade lika stor makt över naturen som de sex asketerna vid hans hov. När Buddha kom till platsen blev han varse att alla mangoträden hade blivit nerhuggna. Han hittade en mangofrukt som han åt upp och lät trädgårdsmästaren plantera kärnan. Dagen därpå hade kärnan växt upp till ett fullvuxet träd fyllt med frukt. Han kunde därpå genomföra sina mirakel, svävande i luften lät han eldsflammor komma ur hans axlar och vatten ur hans fötter. Sedan lät han förvandla sig till ett oändligt antal buddhor som alla predikade läran. På så vis övertalade han konungen att hans lära var överlägsen alla andra.
Buddhas nedstigande till jorden vid Sankasya
Buddha besökte sin döda moder i Indras himmel för att där berätta för henne sin lära. Efter att han hade besökt henne nedsteg han till jorden med hjälp av gudarna Brahma och Indra.
Källor
- Strong, John S. The Buddha: A Short Biography. Oxford: Oneworld, 2001
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Buddha
- The Dating of the Historical Buddha: A Review Article
- PDF om Siddhartha Gautamas liv
