Brittiska Ostindiska Kompaniet
Från Rilpedia
- För andra betydelser av Ostindiska kompaniet, se Ostindiska kompaniet (olika betydelser).
 |
.svg) |
|
| Kompaniets flagga 1600–1707 |
Kompaniets flagga 1801–1857 |
|
| Språk | Engelska | |
| Huvudstad | London och Calcutta | |
| Generalguvernör | Se Lista | |
| Styrelseordförande | Se Lista | |
| Yta | Behärskade större delen av dagens Indien, Pakistan, Bangladesh, Burma, Sri Lanka, Singapore och Hongkong. | |
| Folkmängd | Vid mitten av 1800-talet lydde cirka en femtedel av världens befolkning under detta bolags auktoritet |
Ostindiska Kompaniet (engelskt namn: Honourable East India Company), även John Company, avseende det brittiska handelskompani som under 1600-talet till 1800-talet i första hand tillvaratog de brittiska intressena i det som senare skulle bli Brittiska Indien, men även på andra håll. Exempelvis lydde den atlantiska ön S:t Helena under företaget. Denna artikel koncentrerar sig dock på verksamheten i Indien.
Brittiska ostindiska kompaniet bildades 31 december 1600 av Elisabet I av England.
Innehåll |
Företaget
Det ursprungliga kompaniet, The Governor and Company of Merchants of London Trading into the East Indies, genomförde 1702 en fusion med The English Company Trading to the East Indies, varefter dess officella namn var The United Company of Merchants of England Trading to the East Indies.
Med huvudkontor på Leadenhall Street i London genomförde kompaniet transaktioner över hela världen, inte bara i Asien.
Förutom verksamheten i Indien grundades Hongkong och Singapore av Ostindiska Kompaniet. Napoleon I hölls fången av bolaget på S:t Helena. Sist men inte minst var det Ostindiska Kompaniets telast som vräktes ner i vattnet i Bostons hamn (The Boston Tea Party), och blev inledningen till den amerikanska revolutionen. Eventuellt kan också den flagga bolaget förde ha inspirerat de amerikanska revolutionärerna i deras val av flagga för USA.
Ostindiska Kompaniets export av opium från Indien till Kina ledde till två krig mellan det sistnämnda landet och Storbritannien.
Bolaget upphörde slutgiltigt 1874.
Historia
Se även Provinser i Brittiska Indien
Ostindiska kompaniet grundades genom ett kungligt brev från drottning Elizabeth I av England den 31 december 1600. Härigenom fick det nyligen grundade bolaget monopol på all brittisk handel med Ostindien, vilket då avsåg betydande delar av Asien.
Den första handelsstationen som Ostindiska Kompaniet grundade var vid Machlipatanam 1611, följt av Surat 1612. De för framtiden viktiga utposterna i Madras och Calcutta grundades 1641 respektive 1699.
Med tiden fick britterna övertaget mot Portugal, som kommit till Indien redan 100 år tidigare. Sin största framgång nådde man 1717, när stormogulen befriade Ostindiska Kompaniet från att betala tull för sin handel till och från Bengalen.
Företaget skickade enligt tidens sed ut inte bara handelsmän, utan även militär. Ostindiska Kompaniets Robert Clive besegrade i ett känt slag vid Plassey Nawaben av Bengalen. Den militära segern i Plassey var det första viktiga steget i Ostindiska Kompaniets övergång till att utgöra ockupationsmakt istället för handelsföretag.
Ostindiska Kompaniet mötte en del politiska och militära motgångar i Indien, och det lokala missnöjet steg till följd av rovdrift på naturtillgångarna. I "the Regulating Act of 1773" beslöt därför Storbritannien att ställa företaget under strängare politisk kontroll från moderlandet.
Det värsta slaget kom kanske 1813, när bolaget förlorade sitt brittiska handelsmonopol på Indien.
Under det närmaste halvseklet arbetade Ostindiska Kompaniet med att undanröja konkurrenter om den indiska handeln, och rivaler i den indiska storpolitiken. Bland de som besegrades militärt fanns Marathahärskarna och sultanen av Mysore.
"The doctrine of lapse", skapad av lord Dalhousie blev ett viktigt instrument i Ostindiska Kompaniets maktsträvanden. Denna regel gick ut på att om en indisk härskare avled utan tronarvinge så blev dennes rike med automatik direktstyrt brittiskt område.
Den hårda politik Ostindiska Kompaniet förde, ledde 1857 till ett känt uppror, det så kallade Sepoyupproret, där inhemska krigare i brittisk sold vände sina vapen mot britterna. Upproret ledde till att Storbritannien året efter avskaffade Ostindiska Kompaniets alla privilegier i Indien, och landet blev som Brittiska Indien direkt underställt den brittiska kronan.
Viktiga årtal
- 18 feb. 1665 Portugal avstår Bombay till Storbritannien.
- 1690 Ostindiska Kompaniet grundar Calcutta.
- 12 aug. 1765 Ostindiska Kompaniet tar över den politiska makten i Bengalen.
- 20 okt. 1774 Alla Ostindiska Kompaniets kolonier i Indien samlas i en förvaltning.
- 29 mar. 1858 Den siste stormogulen avsätts.
- 2 aug. 1858 Genom beslut i brittiska parlamentet upprättas Brittiska Indien
Se även
- Bombay
- Gujarat
- Ahmedabad
- Kerala
- Tamil Nadu
- Chennai
- Surat
- Kongresspartiet
- Madurai
- Indiens historia
- Thanjavur
- Ayodhya
- Ham-e Din
- Bahadur Shah
- Djahangir
- Portugisisk kolonialism och handel i Indien
- Franska Ostindiska Kompaniet
- Danska Ostindiska Kompaniet
- Nasr Mohammad Akbar
- Farruch Sijar
- Cochin
- Kanchipuram
- Ranjit Singh
- Warren Hastings
- Nayak
- Jean Chardin
- Bhagalpur
- Sir David Ochterlony
- Sir Charles James Napier
- Nagapattinam
- Brittisk-indiska armén
- Ostindiska Kompaniets armé i Indien
- Sir Josiah Child
- Royal Charter
Externa länkar
|
|||||||||||||||||||||||
