Brasiliansk jujutsu

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Brasiliansk jujutsu (BJJ) är en brasiliansk kampsport utvecklad ur judo som i sin tur utvecklats av Jigoro Kano ur den traditionella japanska jujutsun. Brasiliansk jujutsu kallas ibland även Gracie Jiu-Jitsu, eller GJJ.

Innehåll

Historia

Den brasilianska varianten av jujutsu är grundad av den brasilianska familjen Gracie. Från Kodokan Judo (Kano Ryu Jiu-jitsu) lades grunden av Jigoro Kano och Maeda Mitsuyo till vad som idag kallas brasiliansk jiu-jitsu.

1915 flyttade Maeda till Brasilien där han blev känd som "Conde Koma", stridens greve. Carlos Gracie (numera kallad Carlos Sr.) började träna hos Maeda som 19-åring, ett sätt för Maeda att tacka Gestao, Carlos far, för all den hjälp han givit japanska invandrare.

När Carlos blev lite äldre hade en ny typ av tävlingar spridit sig, Vale tudo. Carlos började tävla och mötte vem han än fick, oberoende av storlek och viktskillnad. Han förlorade inte en match. När han slutade tävla i Vale tudo, började han coacha sina yngre bröder, Oswaldo, Gastado, Jorge och Helio Gracie.

Maeda åkte slutligen tillbaka till Japan men Gracie-familjen fortsatte att utveckla sin jujutsustil. 1925 öppnade den första Gracie Jiu-Jitsu-klubben i Brasilien. Helio Gracie, den minste och yngste av bröderna fortsatte att utveckla teknikerna och dess tillämpningar. I dag, nästan 100 år efter att Maeda kom till Japan, är Gracie-familjen känd för sin stil, skicklighet och resultat inom grappling, jujutsu och NHB / MMA.

I Europa slog BJJ inte igenom förrän de tidiga Ultimate Fighting Championship, 1993 och framåt, då Royce Gracie (Helios son) besegrade många större, tyngre och starkare fighters med sin BJJ. Folk började då inse att man måste kunna någon form av grappling för att kunna anse sig vara en bra fighter och att markkamp var viktigt.

Brasiliansk Jiu-Jitsu i Sverige

Svensk BJJ:s historia började 1996 då Alexandre Paiva m.fl. höll det första svartbältarledda BJJ-seminariet på svensk mark. Året efter öppnade Rikard Andersson en av de första BJJ-klubbarna i Sverige. Han följdes senare av bland annat Peter Blackwell och Christian Kennedy. Idag har organisationer som Alliance BJJ, Yamasaki Academy, Hilti BJJ, Team Brasa (före detta Master Team), Gracie Barra Sweden och Straight Blast Gym Sweden börjat växa rejält och en hel del Mundial (VM) vinnare huserar inom dessa organisationer, och detta tillsammans med tävlingar såsom Scandinavian Open, Exhale BJJ Championships etc gör att sporten är på frammarsch även i Sverige. BJJ är en av de mest centrala kampsporterna inom MMA (Mixed Martial Arts) och BJJ-fighters från Sverige har även tävlat i med framgång inom MMA, till exempel Rikard Andersson, David Bielkheden, Diego Gonzalez, Richard Bohlenius, Christian Dellevåg, och David Lejenäs.

Stilen

Bältesnivåer
Vit Judo white belt.PNG
Blå Judo blue belt.PNG
Lila Judo purple belt.PNG
Brun Judo brown belt.PNG
Svart Judo black belt.PNG
Röd Judo red belt.PNG

BJJ består till största delen markkamp, dvs. brottning med lås och strypningar (submissions), eller newaza, men inkluderar även nedtagningar. Stilen innehåller inga typer av slag eller sparkar, även om den effektivt kan användas i kombination med dessa. Väl på marken handlar det om att få en fördelaktig kontrollposition på din motståndare, varifrån du kan genomföra ett ledlås eller en strypning. I ett underläge försöker du återta en kontrollposition eller nå en mer neutral position. Vanliga positioner är side control, mount, guard och back mount.

Teknikerna är utformade på ett sådant sätt att ge största biomekaniska fördel, exempelvis genom att använda positioner där du har bättre kontroll, rörlighet, balans, styrka eller hävarm. Det finns vanligen flertal kontringar på en och samma teknik.

Ett träningspass brukar innehålla uppvärmning, teknik träning, sparring och/eller fysträning. De flesta klubbar kör mer sparring och fys än andra jujutsustilar i Sverige. Det finns dock skillnader mellan de olika klubbarna.


Man tränar både med och utan dräkt (gi eller kimono som det även kallas). Det finns sex olika grader av bälten, vanligen används även streck för att indikera hur långt man är på väg till nästa bälte. Rött bälte innehas endast av ett fåtal personer i världen så som medlemmar i familjen Gracie samt några andra pionjärer inom sporten). Barn under 16 har fler färger, då man enligt såväl CBJJ och CBJJO som IGJJF inte får gradera sig till blått förrän vid 16 års ålder.

Det tar förhållandevis lång tid att gradera sig inom BJJ då kampsporten är mycket krävande. Stor vikt läggs vid tillämpning av tekniker (i exempelvis sparring eller situationsbaserad sparring) snarare än korrekt utförande. I regel tar det cirka två år att erhålla den första graderingsnivån (blått bälte).

I tävling är det förutom indelning på bälten även viktklasser, klasser för juniorer tillämpas också. Beroende på nivå finns det tekniker som är otillåtna beroende på högre skaderisk. Match vinns genom poäng, submission eller avbrott från domare.

Externa länkar

Förteckning över svenska BJJ-klubbar

Personliga verktyg