Från Rilpedia

Branden i Olof Rudbecks bibliotek ägde rum under den stora branden i Uppsala den 15 maj 1702. Flera av Olof Rudbeck den äldres skrifter förstördes, bland annat fjärde delen av Atlantican. Bilioteket hade ironiskt nog placerats i Uppsala domkyrka, eftersom domen ansågs vara ett stöld- och brandsäkert ställe. Också omfattande delar av hans storverk, som skulle heta Campus Elysii eller Glysis wald, där alla världens växter skulle avbildas, gick till spillo. Över 7.000 stockar med graverade figurer försvann i lågorna.

Det var resultatet av flera års arbete som bland annat engagerat, Olof Rudbecks egna barn Olof, Wendela och Johanna Kristina. Verket bestod av tusentals träsnittformar med växtbilder. Träsnitten hade utförts av J. P. Thelott och två bröder Holtzbom. 1701 gav Rudbeck ut andra delen av sitt stora verk, som 1702 följdes av den första. Hela arbetet hade då dragit en kostnad af 40.000 daler kopparmynt, motsvarande ett belopp av tjugo gånger en professors lön på denna tid. Hans botaniska trädgård fick även den svåra skador, och eftersom universitetet inte ansåg sig ha råd att återställa den, låg den under en period för fäfot.

Olof Rudbeck var själv engagerad i släckningsarbetet; stående på Gustavianums kupol dirigerade 72-åringen vrålande släckningsarbetet. Det tärde på hans hälsa, och han gick bort under hösten.

1878 påträffade Linnéforskaren Johan Erik Evald Ährling på biblioteket i Löfstabruk i Uppland det som fanns kvar av storverket Campus elysii. Det var förlagor till de utförda och planerade träsnitten samlade i elva folianter (den första av de ursprungliga tolv hade gått förlorad), med något över 6.200 avbildade växtformer – Rudbeck hade ursprungligen planerat elva tusen. Teckningarna är gjorda efter levande eller torkade original, i naturlig storlek och med sina färger.

Källor

Nordisk familjebok, uggleupplagan