Bornasjuka
Från Rilpedia
Bornasjuka är en sjukdom i nervsystemet hos varmblodiga djur som orsakas av bornavirus. Namnet kommer av den nordtyska staden Borna där ett utbrott av sjukdomen bland hästar ägde rum 1885. Bornasjuka har även dokumenterats hos får, fjäderfä, kor, kattdjur och primater. I Sverige kallas sjukdomen "vingelsjuka" när den drabbar katter. Viruset kan även smitta människor. Dess inverkan på oss är omstridd: man har föreslagit att det skulle kunna bidra till psykiska sjukdomar som depression.
Smittvägen är oklar, men bygger förmodligen på inandning av droppar av smittad saliv eller snor. Inkubationstiden hos får och hästar är fyra veckor. Därpå följer hjärnhinneinflammation. Symptomen varierar, men kan omfatta upprört eller nedstämt beteende, störd muskelkoordination, ögonproblem och konstig kroppshållning. Bornasjuka är dödlig i 80-100% av fallen hos hästar och i över 50% hos får. Eftersom inget botemedel finns brukar man avliva drabbade katter kort efter diagnosen. Alldeles säker på att det rör sig om bornavirus kan man inte vara förrän djuret obducerats.
Viruset isolerades första gången på 1970-talet från ett hästkadaver. Det är ett linjärt enkelkedjigt neurotropiskt RNA-virus, den enda medlemmen av familjen Bornaviridae i ordningen Mononegavirales. I samma ordning återfinns även t.ex. rabiesvirus. Bornaviruset har det minsta genomet i sin ordning (8900 baspar) och är det enda som kan föröka sig i värdcellens kärna.
