Bombningen av Dresden
Från Rilpedia
Bombningen av Dresden utfördes av brittiska Royal Air Force (RAF) och amerikanska United States Army Air Force (USAAF) mellan den 13 februari och 14 februari 1945. Ödeläggelsen av Dresden var en kontroversiell aktion av de allierade under andra världskriget, och har i historisk forskning karakteriserats som förintelseanfall[1].
Innehåll |
Den största katastrofen i Dresdens historia
Mellan den 7 oktober 1944 och 17 april 1945 bombades Dresden under åtta räder av cirka 2 500 bombplan. Natten mellan 13 och 14 februari 1945, bombades staden av 772 engelska och 311 amerikanska bombplan med 3 500 ton. Enligt beräkningar av historierevisionisten David Irving var den totala mängd bomber som fälldes över Dresden 650 000 ton (brandbomber). Man använde den första generationen brandbomber av petroleum, som först orsakade brandstormar innan detonationerna lade staden i aska och grus. Bränderna var så intensiva att personer stående ute på gatan sögs in i brinnande huskroppar.[källa behövs] 6 865 kroppar kremerades på Altmarkt den 25 februari.
Antalet dödsoffer
Den mest spridda uppskattningen av antalet dödsoffer härrör från britten Frederick Taylor, den man som efter kriget översatte Joseph Goebbels dagböcker. Han uppskattade antalet dödsoffer till mellan 25 000 och 35 000. Det förekommer dock uppgifter om mycket högre siffror. Den svenske historikern J. Alvar Schilén stannar 1983 vid siffran 100 000 dödsoffer[2]. David Irvings uppskattning 1962, med ett minimum på 39 773, blev 135 000 dödsoffer.
Eberhard Matthes, efter kriget Överstelöjtnant i Bundeswehr, var vid tiden för bombningarna förste generalstabsofficer i Försvarsområde Dresden. Enligt hans uppgifter, lämnade efter kriget, hade man några veckor efter bombningarna "helt identifierat" 35 000 kroppar och "delvis identifierat" 50 000 kroppar. Vidare hade man omhändertagit 168 000 kroppar "som inte längre kunde identifieras". Den totalsumma som alltså Matthes lämnat uppgår till 253 000 döda.
Staden Dresden har bett en historikerkommission med bland andra Rolf-Dieter Müller (forskningsledare vid Bundeswehr) och Götz Bergander att gå igenom alla uppgifter. Kommissionens rapport förväntas i 2008, men redan nu står klart att de kommer att hamna på ungefär 25 000 med en möjlig marginal på 20 % uppåt.[3] I en delrapport har man redan hunnit tillbakavisa de uppgifter som Matthes lämnat[4].
I synnerhet pressen i det under andra världskriget neutrala Portugal gav uttryck för upprördhet när bombningarna av Dresden blev kända. Så här skrev Lissabontidningen A Esfera[5].
- Sachsens huvudstad som genom sina storartade konstverk var beundrad över hela världen var full av kvinnor och barn som flytt österifrån undan den bolsjevikiska vågen. Dresden var en av de mest berömda och på kulturhistoriska minnen rikaste städerna i världen. Den var. Den är inte mer. Bolsjevikerna behövde inte marschera in i Dresden. Det var inga barbarer som förstörde Dresden. Det var engelska flygare som förvandlade staden till ruiner.
De höga siffrorna i förlorade människoliv har givit genomslag även i litterära verk:
- "Ni brände ner hela stället, gjorde det till en enda pelare av eld. Fler människor dog där, i den där eldstormen, än vad som dog i Hiroshima och Nagasaki tillsammans." --Kurt Vonnegut i "Slakthus 5".
Vikt som strategiskt mål
Om Dresden skulle vara ett strategiskt viktigt mål och folkrättsligt legitimt att angripa militärt är ett omdiskuterat ämne.
I staden fanns fabriker som Zeiss Ikon som tillverkade optiska riktmedel till kanoner och bombsikten samt kameror för fotospaning. Zeiss-Ikon hade vid denna tidpunkt 10 000 arbetare och majoriteten var slavarbetare: judar, krigsfångar samt tvångsförflyttade från Sovjetunionen. Radio-Mende (senare Nordmende) tillverkade radar- och radioutrustning samt tidrör till Wehrmacht och Luftwaffe med flera. Sachsenwerk som innan kriget gjorde bland annat elektriska hushållprodukter och motorer gjorde elektronikprodukter till Luftwaffe och V1 och V2-raketer.
Återuppbyggnaden
Redan 1945 påbörjades försöket att rensa ruinerna, och 1946 presenterades den första återuppbyggnadsplanen. Många av de historiska byggnaderna har sedan dess återuppförts, och de 490 000 invånarna i Dresden, sedan 3 oktober 1990 huvudstad i förbundslandet Sachsen, har nu blivit en viktig turiststad.
Efter omfattande restaureringsarbeten sedan början av 1990-talet kunde Frauenkirche återinvigas den 30 oktober 2005.
Fotnoter
- ↑ J. Alvar Schilén: Det västallierade bomkriget mot de tyska storstäderna under andra världskriget och civilbefolkningens reaktioner i de drabbade städerna, s. 66 ff, Uppsala 1983, diss
- ↑ Schilén, a.a., s. 67 f
- ↑ ”Niemand stirbt in Deutschland ohne Registrierung”. Die Welt. 13 februari 2007. http://www.welt.de/kultur/article712560/Niemand_stirbt_in_Deutschland_ohne_Registrierung_.html.
- ↑ http://www.dresden.de/media/pdf/infoblaetter/Hist_Ref_Mueller.pdf
- ↑ Cit. i Schilén, a.a., s. 73
I kulturen
- Handlingen i Kurt Vonneguts Slakthus 5 är förlagd till Dresden under bombningarna.
- Filmen Dresden handlar om bombningen av staden.