Från Rilpedia

För andra betydelser, se Bloody Sunday (olika betydelser).

Bloody Sunday var en våldsam dag i Dublin den 21 november 1920 som skedde under inbördeskriget som även är känt som War of Independence (1919-1921) och det ledde till mer än 30 människors död.

Det hela inleddes på morgonen med att IRA mördade 14 brittiska agenter (som var mer kända som The Cairo gang). Senare på eftermiddagen bestämde sig britterna för att hämnas och gick in med beväpnade styrkor på Croke Park i norra Dublin, mitt under en Gaelisk fotbolls-match mellan Dublin och Tipperary och sköt ihjäl tolv civila åskådare och skadade sextiotal andra. Bland dem som dog fanns Jeannie Boyle som var där med sin fästman som hon skulle gifta sig med fem dagar senare, två pojkar som var 10 och 11 år och en spelare, Tipperarys lagkapten Michael Hogan, som har fått en egen läktare uppkallad efter sig. Det var inga förluster på den brittiska polisens sida. Den här aktionen var officiellt inte auktoriserad och fördrömdes av den Dublin Castle-baserade brittiska myndigheten.

Den kvällen så var det spridd skottlossning på gatorna och tre irländska fångar avrättades i Dublin Castle av sina brittiska fångvaktare under tvivelaktiga omständigheter. Den officiella versionen av det är att de sköts när de försökte fly. Dessa tre var Dick McKee och Peadar Clancy, två högt uppsatta IRA officerare som var med och planerade morden på de brittiska agenterna, samt deras civila vän Conor Clune som var Ärkebiskopen Clunes (från Perth Australien) nevö. Innan dessa tre avrättades så hade de torterats av de brittiska soldaterna.