Bling-bling
Från Rilpedia
Bling-bling är hip-hop-slang för juveler och andra uppsendeväckande accessoarer. Termen kan även användas om en livstil som kretsar kring dyra konsumtionsvaror, inklusive lyxbilar.
Ursprunget till ordet sägs vara det imaginära ljudet då ljus träffar en diamant. Första gången det användes i en låt var troligen The B.G.s "Bling Bling" från 1999.[1]