Från Rilpedia

Bertil Boo, John Bertil Boo, född 16 januari 1914 i Bohult, Askersund, död 20 juli 1996 i Duvbo, Sundbybergs kommun, Sundbyberg, var en svensk sångare (baryton).

Boo växte upp som yngst av 15 syskon. Pappan, som var indelt soldat, avled när Bertil var 11 år. Bertil Boos sångdebut på scen var på ett fackföreningsmöte när han var 12 år. Han slog igenom i maj 1946 när han sjöng Violer till mor i radioprogrammet Frukostklubben.

Violer till mor spelades in i Stockholm på skivmärket Sonora första gången den 24 januari 1946. Skivnumret på "stenkakan" var Sonora 7266. (Svensk text: Roland, Musik: Herman Hermani). På den andra sida låg sången Ett hemlöst barn. Bertil Boos första skivkontrakt omfattade sexton 'saker', vilket innebar åtta skivor. Efter succén i Frukostklubben, lanserades han som Den sjungande bonden och skivbolaget Sonora sålde 250 000 exemplar av Violer till mor på bara några månader.

Bertil Boos versioner av Sången om Warszawa (inspelad 29 januari 1946) och Hjärtats saga (inspelad 13 februari 1949) blev också succéer. På senare år uppträdde han ofta tillsammans med Harry Brandelius och Thory Bernhards i kyrkor och på pensionärsträffar.

Bertil Boo medverkade också i nio Åsa-Nisse-filmer, där han i princip spelade sig själv – "den sjungande bonden".

Filmografi

• 1949 - Bertil Boo
• 1949 - Åsa-Nisse
• 1950 - Åsa-Nisse på jaktstigen

• 1952 – Åsa-Nisse på nya äventyr

• 1953 – Åsa-Nisse på semester

• 1954 – Åsa-Nisse på hal is

• 1955 – Åsa-Nisse ordnar allt
• 1956 - Åsa-Nisse flyger i luften

• 1958 – Åsa-Nisse i kronans kläder

• 1959 – Åsa-Nisse jubilerar
• 1966 - Dessa fantastiska smålänningar med sina finurliga maskiner