Charlottenburg
Från Rilpedia
Charlottenburg, stadsdel i Berlin i Tyskland som ingår i stadsdelsområdet Charlottenburg-Wilmersdorf
Fram till 1920 var Charlottenburg en självständig storstad väster om det gamla Berlin. När Charlottenburg och andra områden inkorporerades i Stor-Berlin 1920 skapades Bezirk Charlottenburg som i sin tur fusionerads 2001 med Bezirk Wilmersdorf. 2004 skedde en omorganisation där det gamla Charlottenburg delades upp i delarna Westend, Charlottenburg-Nord och Charlottenburg. 2005 firade Charlottenburg 300 år.
I Charlottenburg ligger stora mäss- och evenemangsområden, bland annat Deutschlandhalle, ICC Berlin och Messe Berlin. Här ligger också Berlins olympiaområde med bland annat Berlins Olympiastadion. I Charlottenburg ligger Charlottenburgs slott.
Innehåll |
Historia
Residensstad
Charlottenburgs slott skapades som ett sommarresidens för Preussens kurfurstar under namnet Lietzenburg. Efter att Fredrik III krönts till kung Fredrik I av Preussen 1701 byggdes slottet ut av Sophie Charlotte till en representativ anläggning. Efter hennes död döptes slottet om till Charlottenburg.
Efter Slaget vid Jena-Auerstedt 1806 ockuperades Charlottenburg av franska styrkor under Napoleon under två år. Napoleon bodde på Charlottenburgs slott medan franska trupper byggde upp ett arméläger.
Borgerlig storstad
Från 1860-talet blev Charlottenburg mer och mer populärt för välställda berlinarna. Bland annat lät Werner von Siemens bygga en villa 1862 på Berliner Strasse (idag Otto-Suhr-Allee). Westend blev en av Berlins villaförorter. Under 1870-talet etablerade sig Siemens AG och Schering i nordöstra delen av Charlottenburg vilket skapade en stor tillväxt. 1878-1884 byggdes Charlottenburgs tekniska högskola - dagens Technische Universität Berlin. 1893 blev Charlottenburg en storstad då man hade mer än 100 000 invånare. Rathaus Charlottenburg byggdes för att möta den växande stadens behov. 1910 hade Charlottenburg vuxit till 306 000 invånare.
1920 blev Charlottenburg en del av Stor-Berlin som det sjunde stadsdistriktet.
Stadsdel i Berlin
För att råda bot på massarbetslösheten som följde efter första världskriget tog man upp förkrigsplanerna och gjorde om Lietzenseepark och Jungfernheide blev anlagd som en park för berlinarna ("Volkspark"). Projektet rörande en testbana för fordonsindustrin och tävlingsbana för motortävlingarna hade startar innan kriget men först 1921 kunde man färdigställa Avus. Under mellanrkrigstiden utvecklades Charlottenburg till ort för evenemang och mässor. För att möta framförallt bilindustrins behov av utställningshallar byggdes en utställningshall i det norra slutet av Avus. Stationen Messe Nord (Bahnhof Witzleben) stod klar för att klara kommunikationerna. Detta blev starten för utvecklingen mot Messe Berlin.
Tredje riket
Under Tredje riket upplevde Charlottenburg stora projekt. Inför OS 1936 byggdes Berlins Olympiastadion som en del av Berlins olympiaområde med byggnader som Glockenturm, Langemarckhalle samt området Maifeld. Nazisterna och Hitlers arkitekt Albert Speer kom att påverka Werner March i skapandet av Olympiastadion. Inför OS 1936 skapades också Waldbühne, Deutschlandhalle. I Albert Speers planer för Welthauptstadt Germania spelade Charlottenburg en central roll, här skullle den västliga axeln i Speers Ost-West-Achse dras genom Tiergarten och följa dagens Straße des 17 juni, Ernst-Reuter-Platz, Theodor-Heuss-Platz, Heerstrasse och ut mot Stößenseebrücke. Axeln byggdes ut mot mellan Brandenburger Tor och Theodor-Heuss-Platz fram till 1939. I samband med byggnadet särade man på Charlottenburger Tor för att få plats med vägen. Det fanns stora planer på stora offentliga byggnader längs med vägen men dessa realiserades aldrig.
City-West
Efter andra världskriget var framförallt den östliga delen av Charlottenburg starkt förstörd av bombanfall. Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche ruin byggdes inte upp enligt de första planerna utan står kvar som ruin bredvid en nybyggd kyrka. Charlottenburg blev en del av den brittiska sektorn. Kalla kriget gjorde att området, Neuer Westen, runt Bahnhof Zoologischer Garten, Breitscheidplatz och Kurfürstendamm utvecklades till Västberlins nya centrum då Berlins historiska centrum befann sig i den sovjetiska östra sektorn. Återuppbyggnaden kännetecknas av flera höghus runt bland annat Ernst-Reuter-Platz.
Charlottenburg blev ett centrum för Västberlins 68-rörelse. 2 juni 1967 sköts Benno Ohnesorg till döds av en polisman vid Deutsche Oper Berlin i samband med studentdemonstrationer mot shahen av Persiens besök. Mordet blev en utlösare av den heta fasen av 68-rörelsen i Västtyskland. Vid Stuttgarter Platz levde kollektivet Kommune 1.
Under 1970-talet slutade man med nybyggandet och riktade in sig mer på sanering och behållande av bostadsområden. Stadsbilden präglas av flera nybyggen efter andra världskriget med exempel i RBB-Fernsehzentrum vid Theodor-Heuss-Platz, det futuristiska ICC Berlin vid Funkturm som liknats vid ett rymdskepp. Samtidigt byggdes tunnelbanelinjen U7 ut mot Spandau fram till 1984. Vid Ernst-Reuter-Platz dominerar TU Berlins byggnader från 1960-talet, bland annat huvudbyggnaden och Telefunkenhochhaus.
Sevärdheter och Kultur
Museer
- Charlottenburgs slott med Schlossgarten, Belvedere, Schinkel-Pavillon, Orangerie och Mausoleum
- Museum Berggruen
- Bröhan-Museum med Jugendstil, Art Deco och funktionalism
- Keramik-Museum Berlin
- Käthe Kollwitz Museum
Kyrkor
Offentliga byggnader
Teatrar m.m.
Evenemangsanläggningar
Övrigt
Gator och platser i Charlottenburg
Platser
Gatustråk
- Kurfürstendamm
- Ost-West-Achse med Straße des 17. Juni, Bismarckstrasse, Kaiserdamm och Heerstrasse
- Hardenbergstrasse
- Otto-Suhr-Allee
- Wilmersdorfer Strasse
Idrott
Kommunikationer
| Linje | Station | |||
| U7 | Wilmersdorfer Straße | |||
|---|---|---|---|---|
| U2 | Richard-Wagner-Platz |
Källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Charlottenburg
