Bengt Ohlson (riksspelman)
Från Rilpedia
Bengt Ohlson, född 1931, även kallad Pålers Bengt Ohlson efter en anfader till hans farmor. Pensionerad yrkeslärare i träteknik. Uppväxt i Bjuråker i Hälsingland. Spelade som ung mest dragspel men lyssnade även på storspelmännen i Bjuråker och Delsbo. Är sedan börja av 1990-talet sambo med folkdansaren Karin Porling. Började spela fiol åt folkdansare på allvar 1964 när han flyttat till Hedemora tillsamman med bland annat riksspelmannen Udd-Axel från Garpenberg. I Garpenberg fanns vid den här tiden även folkskoleläraren Johan Larsson som tillsammans med bland annat Ingvar Norman och Göran och Inger Karlholm på 1950 och 60-talet gjorde ett omfattande uppteckningsarbete av polskedanser.
Bengt Ohlson har sedan dess under mer än 40 år fungerat som spelman åt folkdanslag och på hundratals kurser i olika polskor och andra folkdanser i Dalarna och angränsande landskap. Få nu levande svenska spelmän torde ha spelat polskor till dans så många gånger som han har gjort, ofta helt ensam.
Han blev som elev till Ingvar Norman, Säter riksspelman 1976. Under en period var han ordförande för musiksektionen inom Svenska Ungdomsringen i Dalarna (numer Svenska Folkdansringen). Som spelman har han särskilt gjort sig känd för att vårda traditionen att spela åttondelspolskor från södra Dalarna på gammalt sätt och att polskorna skall spelas på ett sätt som passar till just den dans de är avsedda för, något som han gärna förmedlar till yngre spelmän. Bengt brukar ofta betona betydelsen av att ta hänsyn polskornas ålder, polskor från början av 1800-talet eller tidigare skall ofta spelas på ett annat sätt än nyare polskor från samma ort. Under senare år har han ägnat mycket tid åt att reparera och bygga fioler samt att på dator renskriva sitt mycket omfattande arkiv med långt över 1000 låtar. Det utmärkande med Bengts notskrift är att den har hans egen andrastämma med signaturen B.O. och hans egna noggrant satta stråkbågar anpassade till den dans som passar.[1] Enligt Bengt själv är det bara ett förslag, men för den som själv vill spela till dans är det naturligtvis väl använd tid att studera en spelman som spelat så oerhört mycket till dans. De bågar som finns i andra uppteckningar är ofta legatobågar.
Egna låtar, inspelningar med mera
- Mest spelad av andra av hans egna låtar är troligen en schottis som heter I enklaste laget..[2]
- Rikspelmannen Gunnar Liss har gav år 2007 ut en CD med låtar på klarinett där en av Bengts gånglåtar finns med
- Sune Thunberg gav år 2005 ut en CD Spelmanslåtar av Edvin Holmberg, Sandviken. Edvin skickade kassettband till Bengt som han tolkade till noter, vilket inte var helt enkelt eftersom låtarna vid den tiden inte var helt färdiga, åtminstone inte om man skulle kunna dansa till dem. Efter en hel del bollade mellan vännerna Edvin och Bengt om detta blev det en slutlig version på noter med Bengt Ohlsons andrastämma och ackordanalys. Denna version byggdes sedan ut med fler instrument av Sune Thunberg. Inför CD-inspelningen övade Edvin in sina egna låtar utifrån den version i noter som han själv och Bengt enats om.
- Jans brudmarsch spelad av Bengt, 2008, MP3-fil
- Min mormors danser. DVD-film inspelad av Maria Carlson utgiven av Dalarnas Hembygdsring 2008. Bengt Ohlson och Carola Gullberg spelar till dans, Bengt spelar melodistämman. Filmen är en dokumentation av danser som Ragnar "Ragge" Erikssons mormor Johanna Andersson (1875-1945) dansade i Silvbergstrakten på 1890-talet och sedan lärde ut till Ragge och hans systrar i slutet på 1930-talet. [3][4]
- Min mormors danser. Noter till musiken på skivan. Dalarnas Hembygdsring, 2008.
- Classon, Elvira / för samtliga dansbeskrivningar svarar Elsa Zetterquist / musiken har nedtecknats av Pålers Bengt Ohlson / redaktör: Gunnar Ternhag , 1988.
- Notskrift och andrastämmor till Bengt Ohlson, Leif Stenberg: Låtar från Silvberg, 2006
- För Svenska Folkdansringen. Svenska Folkdanser del 1. Nyutgåva av den så kallade "Gröna Boken". Bengt har satt stråk för fiol och skrivit förslag till andrastämmor.
