Bayer-beteckning
Från Rilpedia
En Bayer-beteckning är en beteckning på stjärnor där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav, följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild. Den ursprungliga lista över Bayer-beteckningar innehöll 1 564 stjärnor.
De flesta av de ljusa stjärnorna fick sina första vetenskapliga namn av den tyske astronomen Johann Bayer under det tidiga 1600-talet i hans stjärnatlas Uranometria. Johann Bayer reste med segelskepp till olika delar av världen, inklusive den södra hemisfären, för att genomföra sina astronomiska observationer. Bayer tilldelade en gemen grekisk bokstav, till exempel alfa (α), beta (β), gamma (γ) och så vidare för varje stjärna han katalogiserade. Sedan lade han till det latinska namnet av den stjärnbild stjärnan tillhörde i dess genitiva form för att indikera att stjärnan exklusivt tillhörde denna stjärnbild.
Exempel
Till exempel gav Bayer den grekiska bokstaven α till en specifik stjärna i Oxen och lade till bokstaven namnet Tauri vilket är den genitiva formen av det latinska namnet på Oxen, Taurus, för att indikera att stjärnan exklusivt tillhör Oxens stjärnbild. Som en följd blev stjärnans vetenskapliga beteckning α Tauri, vilket betyder "Alfa av Taurus" eller "Alfa av Oxen".
En enskild stjärnbild kan innehålla över 50 stjärnor, men det finns bara 24 bokstäver i det grekiska alfabetet. Därför började Bayer använda gemena latinska bokstäver när de grekiska var slut. Till exempel tilldelade Bayer en stjärna i stjärnbilden Kölen namnet s Carinae, och en annan stjärna i stjärnbilden Kentauren fick namnet d Centauri, för att indikera "s av Kölen" respektive "d av Kentauren". I stjärnbilder med väldigt många stjärnor räcker inte heller de gemena latinska bokstäverna till och Bayer började använda versaler. Till exempel gav han en stjärna i Skorpionen det vetenskapliga namnet G Scorpii, vilket betyder "G av Skorpionen". Ett till exempel är en stjärna i Seglet, N Velorum, vilket betyder "N av Seglet".
Bayer-beteckningar i Orion
Bayer- beteckning |
Skenbar magnitud |
Vanligt namn |
---|---|---|
α Ori | 0,45 | Betelgeuse |
β Ori | 0,18 | Rigel |
γ Ori | 1,64 | Bellatrix |
δ Ori | 2,23 | Mintaka |
ε Ori | 1,69 | Alnilam |
ζ Ori | 1,70 | Alnitak |
Stjärnbilden Orion ger ett bra exempel på Bayer-metoden. Minns att ju lägre värdet på magnituden är desto ljusstarkare är stjärnan, och även attBayer tilldelade först de två stjärnorna av första magnitud (kom ihåg att ju lägre värdet på magnituden är desto ljusare är stjärnan), Betelguese och Rigel, som Alfa och Beta, men Betelguese (skuldran) före Rigel (foten), trots att den senare är ljusare. Han upprepade sedan proceduren för stjärnor av andra magnituden, som kan ses i kartan och tabellen följde Bayer åter systemet att börja från toppen och gå neråt.
Orions bälte består av de tre ljusa stjärnorna Delta Ori, Epsilon Ori och Zeta Ori, men den ljusaste stjärnan i bältet är inte Delta utan Epsilon. Istället fick stjärnorna i Orions bälte namnet efter ordningen de stiger upp på himlen i öster, först Delta (δ), sedan mittenstjärnan Epsilon (ε) och till sist Zeta (ζ)
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bayer designation, 2008-10-15.