Bä, bä, vita lamm
Från Rilpedia
Bä, bä, vita lamm är en barnsång, vars mest berömda svenskspråkiga text är skriven av Alice Tegnér.
På engelska heter visan Baa Baa Black Sheep och texten sjöngs där ursprungligen till samma melodi som "Twinkle, Twinkle Little Star" ("Blinka lilla stjärna")/Alfabetsvisan.
Den engelskspråkiga vistexten återgavs i en svensk barnversantologi 1872. Det var August Strindberg som skrev texten på svenska, under titeln "Bää bää, Svarta får", då han i början av sin karriär hade det knapert med inkomsterna och tog de jobb som stod till buds. Alice Tegnér fann texten, gjorde en egen tonsättning och ändrade bland annat originaltextens svarta får till ett vitt lamm. Andra versen i den svenskspråkiga versionen börjar Kära lärkemor och sjungs numera nästan aldrig.
På norska kom under 1900-talet texten Bæ, bæ, lille lam.
Under 1970-talet sjöng Trazan och Banarne Bä, bä, vita lamm (bara första versen) där alla vokaler sjöngs som bokstaven i, vilket innebär att det blev Bi, bi, viti limm.
Sången har även blivit föremål för parodier, till exempel Bä, bä, svarta get.
Innehåll |
Kontroversiell originaltext
1999 beslutade stadsfullmäktige i Birmingham i England i Storbritannien att sången inte längre skulle läras ut i stadens skolor genom att texten beskrev ett svart får, som kunde tolkas som en färgad person i ullbranchen som står i beroendeställning till sina ägare "Master" och "Dame" som under i slaveriet på bomullsfälten i Amerika där även visans rytm liknar den rytm som återfinns i många sånger från den tiden. Beslutet togs tillbaka i början av år 2000 då även färgade personer ansåg att förbudet var uppenbart fånigt och att det också skulle beröva barnen en mycket omtyckt och etablerad visa.[1].
2005 hade antidrogorganisationen Partnership for a Drug-Free America gjort en egen text till melodin, som handlade om att barn lär sig mer om droger än föräldrarna tror. Kritiker menar att barn lär sig parodin tidigare än de mer traditionella versionerna [2].
Visans text har översatts till en rad andra språk, bland annat norska och nederländska.
Källor
Fotnoter
- ↑ "Nursery Rhyme Ban Scrapped", BBC. URL senast läst 20 april 2006.
- ↑ "Anti-drug ads have bad side-effects", Echo Online. URL, senast läst 20 april 2006.
