Bön (religion)
Från Rilpedia
Bön eller bon, är en mycket gammal trosinriktning i Tibet, ursprungligen animistisk och schamanistisk, men idag framför allt räknad som en av skolorna inom tibetansk buddhism.
Den traditionella synen på bön har varit att det är den för-buddhistiska (alltså äldre än 700-talet) inhemska schamanistiska och animistiska religionen, som genom att ta vissa yttre buddhistiska attribut lyckats överleva den religiösa förföljelsen från den tibetanska statsmaktens form av buddhism.
Bönlamor, ibland kallade "svartmössor" för att skilja dem från den stora gelug-skolans "gulmössor" och gelug-skolans oreformerade föregångare "rödmössorna", hävdar dock att buddhismen i själva verket först kom till Tibet i deras form. De för sin tro tillbaka till en "egen" buddha, Tonpa Shenrab Miwoche, som ska ha levat väster om Tibet (i Persien) för 18.000 år sedan, alltså en buddhism långt äldre än den historiske Buddhas.
De flesta håller dock som mer troligt att bön efter Tsongkhapas (1357-1419) reformation av den tibetanska buddhismen influerades av den från Indien på 700-talet med Padmasambhava komna tantriska buddhismen som den tolkades av gelug-skolan och smälte samman delar av denna med sina egna förbuddhistiska föreställningar.
Bönskolan, till vilken de kinesiska myndigheterna skattar att ca 10% av tibetanerna hör, framför allt i de östra delarna av det kulturgeografiska området Tibet, delar det mesta av sin tro och utövning med andra buddhister i Tibet, men har också flera särskiljande ritualer och texter.
Böns andlige ledare är idag Lungtok Tenpai Nyima, Menri-klostrets 32:e abbot, som för närvarande lever i exil i Dolanji i Himachal Pradesh, Indien.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bön (religion)
