Astrid Cleve
Från Rilpedia
Astrid M Cleve von Euler, född 11 januari 1875, död 8 april 1968. Professor (1955) i biologi. Dotter till professor Per Teodor Cleve och Alma Öhbom. Gift 1902-1912 med nobelpristagaren Hans von Euler-Chelpin (skilda). Mor till fem barn, däribland nobelpristagaren Ulf von Euler och häradshövding Georg von Euler. Svärmor till Sven Stolpe. Astrid Cleve von Euler är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Innehåll |
Gärning
Astrid Cleve disputerade 27 maj 1898 vid Uppsala Universitet, som den första kvinna i Sverige inom en naturvetenskaplig disciplin. Titeln på avhandlingen var Studier öfver några svenska växters groningstid och förstärkningsstadium.
Cleve von Euler verkade sedan i tur och ordning som amanuens vid Stockholms högskola, lärare, och som föreståndare vid Uddeholmsverkens laboratorium. I början av 1920-talet kom hon tillbaka till Uppsala där hon var en erkänd expert på identifiering av kiselalger. På 1950-talet publicerade hon sitt stora verk Die Diatomeen von Schweden und Finnland i fem band. Hon blev 1955 utnämnd till professor vid Uppsala Universitet.
Hon hade även ett mycket starkt intresse för kvartärgeologi, särskilt när det gäller tidsförloppet för isens tillbakadragande. Isavsmältningen hade inte pågått kontinuerligt, utan ryckigt. Flera kvartärgeologer, bl.a. Gerard De Geer menade att detta berodde på klimatförändringar, men Cleve von Euler avfärdade det som osannolikt. Hon lanserade 1923 en egen teori för landhöjningsmekanismen, den så kallade gungningsteorin. Enligt denna skulle landhöjningen ses som en pendelrörelse. Efter isavsmältningen uppstod oscillationer där landet omväxlande höjts och sänkts. Svängningstiden för varje gungning fastställdes till 2080 år.
Cleve von Euler fick skarp kritik för sin teori från andra ledande geologer, bl.a. Lennart von Post, Ragnar Sandegren och Gunnar Beskow. Motsättningarna ledde till att hon efter 1928 fick svårt att publicera sina rön i kvartärgeologiska tidskrifter. Cleve von Euler gav inte upp utan fortsatte att publicera nya argument för sin sak genom att själv bekosta utgivningen av sina rapporter, till exempel på Bergslagspostens tryckeri. Hon avvek inte en tum från sin gungningsteori förrän 1961, då hon 86 år gammal gjorde en mindre revision om hur själva pendelrörelsen gått till.
Numera anses hennes gungningsteori vara motbevisad, men hennes verk om kiselalger är ett bestående bidrag till biologin.
Under en period var Astrid Cleve även skribent och aktieägare i tidningen Dagsposten. [1] [2]
Referenser
- ↑ Grusade drömmar. Svenska ”nationella” och det tyska nederlaget 1945.
- ↑ Lista över Dagspostens aktieägare
Bibliografi
- Om recent freshwater diatoms from Lule lappmark in Sweden (1895)
- Studier öfver några svenska växters groningstid och förstärkningsstadium (1898) Avhandling
- Om några finyltriazoler (1899)
- Die diatomeen (1900)
- Bidrag till kännedomen om ytterbium (1901)
- Cyclotella bodanica i Anclussjön. : Skattmansöprofilen ännu en gång (1911)
- Skogsträdens höjdgränser i trakten af Stora sjöfallet (1912)
- Kemien och dess tillämpningar: kortfattad lärobok för den grundläggande undervisningen och för självstudium (1917-1918) Tillsammans med Ingegerd Bergh.
- Petrolium och stenkol (1920)
- Om kondensationer mellan karbonylföreningar och resorcin (resp. orcin) eller floroglucin (1920)
- Några försök att skilja fett- och hartssyrorna i s.k. flytande harts från sulfatfabrikerna (1921)
- Till gyttjornas genetik - Om diatomacévegetationen och dess förändringar i Säbysjön, Uppland, samt några dämda sjöar i Salatrakten (1922) Tillsammans med Hugo Oswald.
- Försök till analys av Nordens senkvartära nivåförändringar (1923) I GFF
- Det underbara grundämnet selen (1925)
- Skalbankar och nivåförändringar i Skagerackområdet (1926) I GFF
- Trä och ved : en översikt av deras biologi, fysik och kemi (1929)
- Studier över Ancylustidens Mellansverige (1930)
- The diatoms of Finnish Lapland (1934)
- Komsakulturens ålder (1936)
- Sundets plankton : sammansättning och fördelning (1937)
- Neolithavet och dess gränser runt Fennoskandia (1937)
- Till mellersta och södra Sveriges postglaciala historia : Fyra uppsatser (1937)
- Bacillariaceen-assoziationen im nördlichsten Finnland (1939)
- Natur und Alter der Strandflächen Finnlands.: Eine spätquartäre Rekonstruktion (1943)
- Till frågan om alkoholjäsningens initialstadier. - Några anmärkningar till B. Hvistendahls jäsningsschema (1945)
- Om den sista landisens bortsmältning från Södra Sverige, den s.k. Baltiska issjön, tappningarna vid Billingen och Degerfors samt Vätterns historia: jämte ett tillägg om norska isgränser (1946)
- Die diatomeen von Schweden und Finnland (1951-1955) (5 band)
- Was war der Svea älv? (1957)
- Deglaciationen i Götaland och "Den baltiska issjön" (1960)
- Istider och människor i Norden (1960)
- Sista biten i puzzlet - slutord i ett par gamla stridsfrågor om skalbankar och landvågor, Nordens geologer tillägnade (1961, 1962)
