Aseitet
Från Rilpedia
Aseitet, (nylat. aséitas, tillvaro i, av och genom sig
själv), självständighet. Inom teologin den egenskapen hos Gud, att han inom sig själv har grunden till sin existens.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, aseitet, 1904–1926 (Not).