Från Rilpedia

Archibald Henry Sayce, född 1846 nära Bristol, död 1933, var en engelsk orientalist, särskilt assyriolog. Sayce prästvigdes 1870 och blev 1876 Max Müllers efterträdare som extra ordinarie professor i jämförande språkforskning i Oxford och 1891 professor i assyriologi där.

Bland hans arbeten märks

• Outlines of Accadian Grammar (1870),
• Babylonian literature (1871),
• An Assyrian Grammar for Comparative Purposes (1872),
• Principles of Comparative Philology (1874),
• Introduction to the Science of Language (2 bd, 1880),
• Monuments of the Hittites (1881),
• Fresh Light from the Ancient Monuments (1884; 7:e upplagan 1892; "Talande stenar", 1896),
• Ancient Empires of the East (1884),
• Hibbert Lectures on Babylonian Religion (1887),
• Records of the Past, new series (2 bd, 1888-90),
• Egypt of the Hebrews and Herodotus (1895),
• Babylonians and Assyrians (1900),
• Egyptian and Babylonian Religion (1903) och
• Archaeology of the Cuneiform Inscriptions (1907).

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sayce, Archibald Henry, 1904–1926 ^(Not).