Antwerpen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Anvers)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Antwerpens stadshus ("Het Stadhuis van Antwerpen")

Antwerpen (på franska Anvers) är en hamn- och industristad i norra Belgien med omkring 450 000 invånare. Staden är huvudort i provinsen Antwerpen. Genom staden flyter floden Schelde.

Staden är centrum för diamanthandel och diamantförädling. Antwerpen har också sedan 1990-talet ett visst rykte som modestad. Till sevärdheter och turistattraktioner räknas Antwerpens zoo, som hör till världens äldsta.

Antwerpen grundades runt år 800. Staden var arrangörsort vid de Olympiska sommarspelen 1920.

Innehåll

Namnet Antwerpen

Enligt folklig tradition, och vad som även har firats vid statyn framför stadshuset, har staden fått sitt namn från en legend som rör en mytisk jätte vid namn Antigoon som bodde nära floden Schelde. Han krävde tull av dem som skulle över floden. De som vägrade högg han av handen på, och slängde den i Schelde. Till slut dödade en ung hjälte som hette Brabo jätten. Brabo högg av jättens egen hand och kastade den i floden. Därav kom namnet Antwerpen, från nederländska hand werpen (att kasta en hand).[1] Ett stöd för denna folketymologi är det faktum att handavhuggning faktiskt praktiserades i Europa.

John Lothrop Motley anser däremot att Antwerpens namn kommer från an 't werf. Detta uttryck skulle kunna härstamma från de frankiska orden "anda" (på) och "werpum" (lastkaj). En annan möjlighet är 'Aan 't werp'. Detta 'werp' kunde vara en kulle gjord av människor, tillräckligt hög för att hålla sig torr vid flod, där en gård kunde byggas. Ett annat ord för 'werp' är 'pol' (därav polders). [2]

Den vanligaste teorin är att namnet kommer från den gallo-romanska perioden och kommer från latinets antverpia. Antverpia skulle komma från Ante (emot) Verpia (sedimentation), som pekar mot land som byggs upp genom att sediment avsätts i insidan av en flodkrök. Noteras bör att floden Schelde, före en övergångsperiod mellan 600 till 750, följde en annan fåra. [3]

Forna befästningar

Het Steen ('Stenen').

Fast Antwerpen förr var en befäst stad, återstår nästan ingenting av den forna forten eller av det gamla citadellet som försvarades av general Chassé år 1832. Kvar finns bara fästningen Steen, som numera är restaurerad. Det moderna Antwerpens breda avenyer visar de ursprungliga positionerna för befästningarna. Sedan Belgien blivit självständigt, försvarades Antwerpen av citadellet och en ring av fort runt staden. År 1859 konstruerades sjutton av de tjugotvå forten under Wellingtons överinseende. Under åren 1815-1818 slopades försvarsringen och det gamla citadellet och forten togs bort. En ny försvarsring som var 13 kilometer lång konstruerades, och byarna Berchem och Borgerhout, som nu var församlingar i Antwerpen, absorberades av staden.

Denna försvarsring skyddades av en bred vattenfylld vallgrav, och i kaponjärerna fanns fästningens ammunitions- och proviantförråd. Försvarsringen hade nitton öppningar eller portar, men av dessa användes sju inte av allmänheten. Så snart som försvarsringen hade färdigställts, byggdes åtta detacherade fort från 3 till 3,5 kilometer från försvarsringen. De började i norr nära Wijnegem och översvämningszonen, och slutade i söder vid Hoboken.

I början av 1870-talet ansågs Antwerpens befästningar vara föråldrade, genom den ökade räckvidd och eldkraft som artilleri och sprängämnen hade fått. Antwerpen befästes istället genom att man konstruerade en yttre linje av fort och batterier på 10 till 14,5 kilometers avstånd från den tidigare försvarsringen. År 1870 byggdes fortet Merksem, och redutterna vid Berendrecht och Oorderen för att försvara översvämningsområdet norr om Antwerpen.

Näringsliv

Boerentoren ('Bondtornet'), öknamn på banken KBC:s byggnad i Antwerpen.

Enligt American Association of Port Authorities (AAPA) var Antwerpens hamn den sjuttonde största hamnen (efter tonnage) i världen år 2005, och den var tvåa i Europa efter Rotterdam. För styckegods är hamnen den största i världen. Den tar hand om stora volymer av ekonomiskt attraktivt styckegods, såväl som bulklast. Antwerpens hamnområde, med fem oljeraffinaderier, har en kraftig koncentration av petrokemiska industrier. Det enda område som har mer pertrokemisk industri finns i Houston, Texas. Elproduktion är också en viktig näringsgren, med fyra kärnkraftverk vid Doel, ett stort konventionellt kraftverk i Kallo, såväl som ett antal mindre kraftstationer. Man planerar för ett område med vindkraftverk i en del av hamnområdet som inte används. De gamla kajerna som gränsar till Schelde, med en längd av nästan 6 kilometer, som är belägna norr och söder om stadens centrum, har fått vara kvar för sitt känslomässiga värde, och används huvudsakligen av kryssningsfartyg och sjöfart på kort distans.

Antwerpens andra stora näringsgren är diamanthandeln. Staden har fyra diamantbörser. Sedan andra världskriget har familjer inom den stora chassidiska judiska gemenskapen i Antwerpen dominerat Antwerpens diamanthandel. Men under de senaste två decennierna har indiska och armeniska handlare blivit allt viktigare. Antwerp World Diamond Centre [1], efterföljaren till Hoge Raad voor Diamant, spelar en viktig roll när det gäller att sätta standard, reglera yrkesmässig etik, upplärning samt främjande av Antwerpens intressen som centrum för diamanthandeln.

Administrativ indelning

Kommunen består av själva staden Antwerpen och andra orter. Kommunen delas därmed in i nio enheter (districtennederländska). Invånarantalet är från 31 maj 2006.

  1. Antwerpen 166 742
  2. Berchem 39 802
  3. Berendrecht-Zandvliet-Lillo 9 564
  4. Borgerhout 41 614
  5. Deurne 69 408
  6. Ekeren 22 262
  7. Hoboken 34 443
  8. Merksem 40 920
  9. Wilrijk 38 386
Totalt: 463 161 invånare.

Referenser

  1. Brabo Antwerpen 1 (centrum) / Antwerpen
  2. Room, Adrian (1997-08-01). Placenames of the World. McFarland & Company, 32. ISBN 0786401729
  3. http://www.viatrip.com/articles/Antwerp_Tourist_Information.htm

Externa länkar

Personliga verktyg