Från Rilpedia

Anosmi är den vetenskapliga termen för att inte ha något luktsinne. Termen kommer av grekiskans an "utan" och osme "lukt".

Uppkomst

Anosmi kan vara tillfällig eller permanent. Tillfällig anosmi orsakas oftast av vanlig snuva eller infektion i bihålorna, sk. sinuit. Luktförmågan kommer dock tillbaka någon dag efter tillfrisknande och tillståndet föranleder ingen vidare utredning. Tillfällig anosmi kan även orsakas av långvarigt bruk av näsdroppar innehållande kortikosteroider, t.ex. Nasonex. Luktsinnet kommer dock i regel tillbaka någon månad efter avslutat bruk p.g.a nybildning av luktkänsliga celler i luktepitelet. Permanent anosmi uppkommer vanligen genom trauma mot skallen så att luktnerven, n. olfactorius (CN I), tar skada i sitt genomlopp genom benet i lamina cribrosa. Luktsinnet kommer då sällan eller aldrig tillbaka. Även tumörer som uppstår ur eller påverkar luktbanor i CNS kan orska anosmi. Anosmi är också ofta ett tidigt symtom vid Parkinsons sjukdom, och uppkommer då på grund av degeneration av nervceller i luktbulben. Det sällsynta medfödda tillståndet Kallmanns syndrom karakteriseras av hypogonadotrop hypogonadism och permanent anosmi.

Diagnostik

För att utreda en eventuell permanent anosmi görs enklast ett luktprov. Patienten får lukta på ett tiotal provrör innehållande olika vanliga dofter såsom lavendel, kanel, tallbarr, enbär m.m. Anosmi kan fastslås när patienten ej känner vilka lukter som är i provrören. Även en svag ammoniaklösning används, men denna retar istället sensoriska nerver i nässlemhinnan och leder till impulser i trigeminusnerven (CN V), och skall därför ge positivt resultat även vid anosmi.

Se även

• kranialnerver