Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel
Från Rilpedia
Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel, född i Wolfenbüttel 24 oktober 1739, död i Weimar 10 april 1807, var en tysk regent. Hon var en känd och inflytelserik kulturpersonlighet och mecenat för konstnärer i sin tids Tyskland. Hon var regent över Sachsen-Weimar och Sachsen-Eisenach 1758-1775.
Anna Amalia var dotter till Karl I, hertig av Braunschweig-Wolfenbüttel, och Philippine Charlotte av Preussen. Hon gifte sig med Ernst August II Konstantin, hertig av Sachsen-Weimar-Eisenach i Braunschweig 16 mars 1756. Hon blev änka 1758.
Hennes omyndige son Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach blev då regerande hertig, och hon blev som hans förmyndare regent. Som politiker beskrivs hon som kapabel och skyddade hertigdömet framgångsrikt under sjuårskriget. Hennes hov blev berömt som ett konstnärligt centrum, där hon samlade konsntärer som Johann Gottfried Herder, Johann Wolfgang von Goethe och Friedrich Schiller, och uppfostrade även sonen till en kulturell person, och utsåg Christoph Martin Wieland till hans lärare. Hovet bodde ofta på Ettersburg. Amalia von Helvig var en tid vid henens hov. Hon grundade Hertiginnan Anna Amalia Biblioteket. Hon var kompositör, och författade bla sångspelet Erwin und Elmire (1776). Goethe skrev Zum Andenken der Fürstin Anna-Amalia till hennes ära.
