Från Rilpedia

Adelswärd, svensk adlig ätt, härstammande från ryttmästaren Johan Hultman som adlades 1719.

Historia

Äldste kände stamfader är borgaren och handelsmannen i Norrköping, Lars Hemmingsson (†1688), medlem av stadens handelsgille. Hans son var handlanden i Norrköping, Lorentz Hultman (†1702). Dennes son, ryttmästaren vid Svenska Adelsfanan, Johan Hultman (1690-1729), adlades tillsammans med sin så kallade svåger, vilken i själva verket var hans svärmoders systers svärson, löjtnanten vid Svenska Adelsfanan, sedermera ryttmästaren Leonhard Keijser (1687-1756), 20 december 1719 i Stockholm av Drottning Ulrika Eleonora med namnet Adelswärd, och introducerades 1720 under nr 1707. Den Keijserska ättegrenen utgick med stiftaren själv 24 januari 1756.

Ovan nämnde Johan Hultmans, adlad Adelswärd, son landshövdingen och krigsrådet Johan Adelswärd upphöjdes 1770 till friherre. Släkten introducerades som nummer 249 och fortlever än idag (2007).

Hans son Erik Reinhold Adelswärd (1778-1840) upphöjdes i grevlig värdighet den 19 juni 1823 på Stockholms Slott av Konung Karl XIV Johan enligt 37 § regeringsformen, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet och introducerades på nummer 138. Vid hans död 1840 avsade sig hans barn den grevliga värdigheten.

Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Carlsköld nummer 1890 A.

Bland övriga medlemmar av släkten Adelswärd finns

• Reinhold Casimir Oscar Adelswärd, (1811-1898). Medlem av franska nationalförsamlingen
• Jacques d'Adelsward-Fersen, skandalomsusad författare, barnbarn (?) till Reinhold Casimir
• Axel Adelswärd (1828-1900), godsägare och riksdagsman
• Theodor Adelswärd, (1860-1929), finansminister och riksdagsman
• Viveka Adelswärd (född 1942), professor i samtalsforskning

Baroniet Adelswärd var det enda baroni som existerat i Sverige.

Källor

• Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud år 1900
• Sveriges Ridderskaps och Adelskalender 1941, Gustaf Elgenstierna 1941
• Riddarhuset