a-ha

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
a-ha uppträder live i Köln 2005

A-ha är en norsk pop, synthpop- och new wavegrupp bildad 1982 med medlemmarna Magne Furuholmen (synthesizer, gitarr, sång), Pål Waaktaar (numera Paul Waaktaar-Savoy) (synthesizer, gitarr, trummor, sång) och Morten Harket (sång). Gruppen tog en paus 1994, och gjorde comeback 2000.

Innehåll

Biografi

a-ha slog igenom 1985 med den världsomspännande hitsingeln Take on Me som blev lanserad med en för sin tid mycket banbrytande musikvideo som var till hälften animerad. Låten blev etta i USA och nådde Englandslistans andraplats i november 1985. Låten blev också etta i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Italien. Den andra singeln som släpptes "The Sun Always Shines on TV" blev också etta i England. Gruppen har sålt över 30 miljoner album totalt över hela världen. Totalt inklusive singlar och EP-skivor har a-ha sålt över 70 miljoner skivor.[2]

1987 framförde a-ha ledmotivet med samma namn till James Bond-filmen "The Living Daylights", Iskallt uppdrag. A-ha framförde också den officiella låten för Paralympiska vinterspelen 1994 i Lillehammer. Den hette Shapes That Go Together. Det var den sista a-ha-låten före splittringen 1994. De gjorde comeback år 2000 med singeln Summer Moved On och har på senare år haft framgångar med singlarna Forever Not Yours och Analogue – All I Want. År 2002 utgjorde låten Lifelines bakgrundsmusik i Morten Skalleruds kortfilm "A Year Around an Abandoned Road". Filmen blev senare redigerad till en musikvideo för samma låt. 2007 medverkade gruppen med ett bidrag på Amnestys platta "Make Some Noise - The Amnesty International Campaign to save Darfur", där flera artister/grupper bidrog med egna versioner av John Lennon-låtar. a-ha bidrog med en version av låten "#9 dream". Intäkterna från albumet gick oavkortat till hjälp för Darfur. 2008 spelade a-ha på Royal Albert Hall. Till september 2009 kommer ett nytt album, med nya låtar som "Riding the crest" och "Shadowside" som dom spelade först på RAH.

De tre bandmedlemmarna har alla var för sig släppt ett antal soloskivor (Morten Harket 4, Paul Waaktaar-Savoy 6, Magne "Mags" Furuholmen 3). Gruppen har samarbetat med en rad andra artister såsom Jevetta Steele, Graham Nash, The Everly Brothers, D’Sound, Jorun Bögeberg, Keane, Anneli Drecker och Ane Brun.

"Take on me" blev i september 2008 framröstad till den ultimata 80-talssingeln på RememberTheEighties.com.[1]

Diskografi

Singlar

  • "Take on Me" (1985)
  • "Love is Reason" (1985)
  • "The Sun Always Shines on TV" (1985)
  • "Train of Thought" (1986)
  • "Hunting High and Low" (1986)
  • "I've Been Losing You" (1986)
  • "Cry Wolf" (1986)
  • "Maybe, Maybe" (1986)
  • "Manhattan Skyline" (1987)
  • "The Living Daylights" (1987)
  • "Stay on These Roads" (1988)
  • "The Blood That Moves the Body" (1988)
  • "Touchy!" (1988)
  • "You Are the One" (1988)
  • "There's Never a Forever Thing" (1989)
  • "Crying in the Rain" (1989)
  • "I Call Your Name" (1990)
  • "Early Morning" (1991)
  • "Waiting for Her" (1991)
  • "Move to Memphis" (1991)
  • "Dark Is the Night" (1993)
  • "Angel in the Snow" (1993)
  • "Lie Down in Darkness" (1993)
  • "Shapes That Go Together" (1994)
  • "Summer Moved On" (2000)
  • "Minor Earth Major Sky" (2000)
  • "Velvet" (2000)
  • "The Sun Never Shone That Day" (2000)
  • "Minor Earth Major Box" (2001; box med fyra CD-singlar: "Summer Moved On", "Minor Earth Major Sky", "Velvet", "The Sun Never Shone That Day")
  • "Forever Not Yours" (2002)
  • "Lifelines" (2002)
  • "Did Anyone Approach You?" (2002)
  • "The Sun Always Shines On T.V. Live" (2003)
  • "Celice" (2005)
  • "Birthright" (2005)
  • "Analogue (All I Want)" (2006)
  • "Cosy Prisons" (2006)

Referenser

  1. [1]

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg