50 Cent

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

50 cent
50 cent på Juize FM radio i Nederländerna, 23 januari 2006
Information
Födelsenamn	Curtis James Jackson III
Pseudonym(er)	Interscope, Fitty, Boo Boo
Född	6 juli 1975 (48 år)
Bakgrund	Queens, New York, USA
Genre(r)	Hiphop
Aktiva år	1997 -
Skivbolag	Columbia (1999–2000) Shady / Aftermath / Interscope (2002 – ) G-Unit (2003 – )
Artistsamarbeten	G-Unit Eminem Dr. Dre Mobb Deep
Webbplats	50Cent.com

Curtis James Jackson III, född 6 juli 1975 i Queens, New York, mer känd som 50 Cent, är en amerikansk rappare. Hans berömmelse kom i samband med albumen Get Rich or Die Tryin’ och The Massacre. 50 Cent åstadkom multi-platinum succé med båda plattorna, vilka sålde i över 21 miljoner exemplar världen över. 50 Cent föddes i South Jamaica, Queens i New York, där han började sälja droger som tolvåring under 1980-talets crack-epidemi i USA. Efter att ha lämnat knarkhandeln för att inleda en karriär som rappare blev han skjuten med nio skott vid ett mordförsök år 2000. Efter att ha släppt sitt mixtape Guess Who’s Back? år 2002, upptäcktes 50 Cent av rapparen Eminem som rekryterade honom till skivbolaget Interscope Records. Med hjälp av Eminem och Dr. Dre – vilken producerade sin första stora kommersiella succé – kom han att bli en av de bäst säljande rapartisterna i världen. År 2003 bildade han gruppen och skivbolaget G-Unit, dit han värvade flera framgångsrika rappare som Young Buck, Lloyd Banks och Tony Yayo. 50 Cent har varit inblandad i flera fejder med andra rapartister, bland andra Ja Rule, The Game och Fat Joe. 50 Cent har också inlett en filmkarriär, med huvudrollen i den självbiografiska filmen Get Rich or Die Tryin’ år 2005 och den irakiska krigsfilmen Home of the Brave år 2006.

Innehåll

1 Liv och musikkarriär
- 1.1 Mordförsöket
- 1.2 Vägen till berömmelsen
2 Diskografi
3 Filmografi (urval)
4 Externa länkar

Liv och musikkarriär

Mordförsöket

Fil:50 cent booking image.jpg

50 Cent på ett så kallat "mugshot", taget 23 augusti 1994.

Den 24 maj 2000 attackerades 50 Cent av en beväpnad man utanför hans mormors gamla hem i South Jamaica, Queens. Han satte sig i en väns bil, men bads gå tillbaka till huset för att hämta smycken. Hans son befann sig i huset medan hans mormor var ute på framsidan. Då han kom tillbaka till baksätet av bilen körde en annan bil upp bredvid och stannade. En angripare gick då fram till 50 Cents vänstra sida med en nio millimeters pistol och sköt 9 skott på nära håll, en i armen, en i handen och en rätt genom käken.

Skadan på hans ansikte resulterade i en svullen tunga, en tappad visdomstand och ett mindre sludder i hans tal. Hans vän fick ett skott på handen. De fördes till sjukhus där han tillbringade tretton dagar i återhämtningen. Den påstådda våldsmannen dödades tre veckor senare. 50 Cent mindes dramat, och berättade ”Det händer så snabbt att du inte ens får en chans att skjuta tillbaka… Jag var rädd hela tiden… Jag tittade i backspegeln och tänkte ’Shit, någon sköt mig i ansiktet! Det bränner, det bränner!”. I sina memoarer, From Pieces to Weight: Once upon a Time in Soutshide Queens, skrev han ”Efter att jag blev skjuten 9 gånger på nära håll och överlevde, började jag tänka att det måste finnas en mening med mitt liv… Hur mycket mer skada kunde kulorna gjort? En centimeter i den riktningen eller i den, och jag är borta.” Han använde en gåstol de första sex veckorna och efter bara fem månader hade han tillfrisknat helt. När han lämnade sjukhuset stannade han i Poconos med sin dåvarande flickvän och sin son.

Då han var på sjukhuset skrev han ett förlagskontrakt med Columbia Records. Han tvingades lämna företaget och svartlistades inom skivindustrin efter det blivit känt att han blev skjuten. Han hade därför svårt att hitta en studio att arbeta med i USA, så han reste till Kanada. Tillsammans med sin affärspartner Sha Money XL spelade han in över 30 sånger, med syftet att bygga upp ett nytt rykte. 50 Cents popularitet ökade, och tidigt år 2001 släppte han självständigt material på sitt mixtape Guess Who’s Back?. Flera skivbolag visade då intresse för honom, och nu, uppbackad av G-Unit, fortsatte 50 Cent att göra låtar. De släppte ett nytt mixtape, 50 Cent Is The Future, där de använde sig av material från Jay-Z och Raphael Saadiq.

Vägen till berömmelsen

50 cent i Bangkok

År 2002 lyssnade Eminem på en kopia av 50 Cents CD Guess Who’s Back?. Han fick CDn genom 50 Cents ombud, vilken arbetade med Eminems manager Paul Rosenberg. Imponerad av albumet bjöd Eminem 50 Cent att flyga till Los Angeles, där han blev introducerad för Dr. Dre. Efter att ha skrivit på ett kontrakt värt en miljon dollar släppte 50 Cent mixtapet No Mercy, No Fear. Det presenterade ett nytt spår, ”Wanksta”, vilket kom med på Eminems soundtrack till filmen 8 Mile.

I februari 2003 släpptes 50 Cents kommersiella debutalbum, Get Rich or Die Tryin’. All Music Guide beskrev det som ”förmodligen det mest överreklamerade debutalbum av en rapartist på över ett årtionde.” Rolling Stone märkte albumet för dess ”mörka synther, surriga keyboards och dess ihållande ’funky’ fart”, med 50 Cent kompletterandes produktionen i ”ett lugnt och avslappnat ’flow’”. Albumet debuterade som listetta i USA efter att ha sålt i över 872 000 kopior på bara fyra dagar. Interscope beviljade då 50 Cent hans eget märke, G-Unit Records, år 2003. Han värvade Lloyd Banks, Tony Yayo och Young Buck som de etablerade medlemmarna av G-Unit. The Game värvades senare under ett samriskföretag med Dr. Dre’s Aftermath Entertainment. Den 3 mars 2005 släpptes 50 Cents andra kommersiella album, The Massacre. Albumet sålde i cirka 1,14 miljoner exemplar de första fyra dagarna och var listetta i USA i sex veckor. Han blev den förste soloartisten att ha tre singlar på topplistan samma vecka, med ”Candy Shop”, ”Disco Inferno” och ”How We Do”. Efter The Games uppbrott värvade 50 Cent sångerskan Olivia och rap-veteranerna Mobb Deep till G-Unit Records. Spider Loc, M.O.P. och Young Hot Rod förenade sig senare med skivbolaget. 50 Cent visade intresse för att arbeta med rappare även utanför G-Unit, bland andra Lil’ Scrappy från BME, LL Cool J från Def Jam, Mase från Bad Boy Entertainment och Freeway från Roc-A-Fella. I september 2007 släppte han sitt tredje album, Curtis, till vilket han hämtat inspiration från sitt liv före Get Rich or Die Tryin’. Det debuterade som tvåa på topplistan och sålde i 691 000 exemplar den första veckan.