24-timmarsmyndighet
Från Rilpedia
Begreppet 24-timmarsmyndigheten myntades i slutet av 1990-talet och stod för en elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst.
Begreppet illustrerade en vision där myndigheter var mer serviceinriktade. Service och information skulle ges via webben på tider och platser som passade individen.
Många tolkade det som att det bara handlade om att skapa nya e-tjänster, eller att myndigheter skulle vara bemannade dygnet runt. Att ordet myndighet fanns med i själva begreppet gjorde också att kommunerna inte kände sig omfattade. Det fanns till och med de som tolkade begreppet som att det stod för en särskild myndighet med namnet 24-timmarsmyndigheten.
Eftersom mötet med medborgare och företag är viktigt för hela den offentliga sektorn, och att det dessutom handlar om en intern utveckling av den offentliga sektorns organisationer, bör begreppet 24-timmarsmyndigheten lämnas och istället ersättas av e-förvaltning.[källa behövs] Med det menas en effektiv och enkel elektronisk förvaltning som använder informations- och kommunikationsteknik i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen.
En 24-timmarsmyndighet är en myndighet som tillhandahåller tjänster via webben, så kallade e-tjänster dygnet runt. Förändringsarbetet mot att bli en 24-timmarsmyndighet innebär också effektiviseringar inom området e-förvaltning och förbättringar i området e-demokrati.
En 24 timmarsmyndighet är ett sätt att möta medborgarnas ökade krav på service och den handlar om modernisering av externt och internt IT-stöd för att skapa bättre integration mellan olika system. I grunden handlar det om att förändra metoder och system och skapa tillgänglighet till information och tjänster på enklast sätt – alltså inte bara genom dator. Genom detta kan myndigheter satsa på enklare tjänster såsom att lämna information på webbplatsen. Medborgare och företag kan därför få tillgång till de tjänster som mera tydligt skulle förbättra myndigheternas service.
Målet med en 24-timmarsmyndighet är
- att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och företag samt
- att underlätta för medborgarna att få tillgång till information och aktivt delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen.
Innehåll |
Vad är en 24-timmarsmyndighet?
De utvecklingar som idag görs inom hela den svenska förvaltningen kallas för electronic government (elektronisk myndighet), e-government. Förändringarna innebär ökad IT-användning och att lyfta frågor om IT-användning till en strategisk nivå, förändringarna görs också av ekonomiska skäl.
Ordet e-government eller EG kan delas in i tre större grupper:
- E-tjänster vill man ge medborgare och företag enklare tillgång till myndigheternas information och tjänster.
- E-demokrati ska man ge medborgare och företag större möjlighet att delta i demokratiska processer samt möjligheter till interaktion med myndigheter.
- E-förvaltning ämnar man att öka kvaliteten i de tjänster som myndigheterna erbjuder.
Vad ligger som grund till förändringarna mot en 24-timmarsmyndighet?
Finansdepartementet skrev i augusti 2006 i sin förvaltningspolitiska programförklaring att den svenska förvaltningen är effektiv, rättsäker och demokratisk samt att den fungerar bra. Vår förvaltningsmodell är även väldigt bra ur ett internationellt synsätt. Att ha en rättsäker och effektiv förvaltning är mycket viktig för att stärka demokratin, utveckla välfärden och gynna en ekonomisk tillväxt.
Samhällsutvecklingen kräver att vår förvaltning ständigt förändras, speciellt idag då teknikutvecklingen och globaliseringen ökar. Människor, företag och andra organisationer ser möjligheter till ökad och interaktiva kontakter med myndigheter, därför är det viktigt att den svenska förvaltningen svarar till människornas behov och önskemål. Det är regeringens uppgift att se till att våra förvaltningar svarar mot de krav som samhällsutvecklingen ställer.
Sedan 1990 har den statliga förvaltningens sysselsättning nästan halverats, allt mer ansvar läggs ut på kommunerna. En del myndighetskoncerners som har både regionala och lokala myndigheter har slagits samman. Antalet myndigheter har faktiskt halverats sedan 1990.
Tidigare styrdes myndigheterna genom detaljstyrning men idag har man gått ifrån det och använder sig istället av resultatstyrning. Det ger myndigheterna större möjligheter att besluta vad resurserna ska användas till inom de angivna ramarna. Administration av ekonomi har förbättrats och utveckling av den finansiella styrningen har skett.[källa behövs]
Finansdepartementet skriver: ”Sverige har en mycket bra grund att stå på när vi ska möta framtidens utmaningar och göra en bra förvaltning ännu bättre.”
För att göra förvaltningen ännu bättre är det viktigt att våra myndigheter blir mer effektiva samtidigt med fokus på rättsäkerhet, insyn och demokrati. Eftersom Sveriges befolkning blir äldre och för att stora pensionsavgångar är att vänta är det viktigt att våra förvaltningar kan hushålla bättre med ekonomi och personalen inom förvaltningarna. Samtidigt ökar människornas och organisationernas förväntningar på tjänsterna som offentliga sektorn erbjuder. De ska ha hög kvalité, vara lätta att få tillgång till och utföras på ett förtroendeingivande sätt.
Förvaltningspolitiken som regeringen fört har givit en bra grund för utveckling av enskilda myndighet och verksamhetsområden. Man har dock kunnat se tecken på att det är ett för stort fokus på de enskilda delarna av utvecklingen och att helheten glömts bort. För att motverka detta är det regeringens ambition att skapa en förvaltning som är sammanhållen och finns till för medborgaren.
För att få en sammanhållen förvaltning ska arbetet göras utifrån tre punkter. Nämligen att ett ärende i regel bara ska innebära en kontakt för medborgaren. Myndigheter, organisationer och företag ska samarbeta för att förenkla medborgarens ärende. Den svenska förvaltningen ska arbeta rättsäkert och med respekt för människors lika värde men även effektivt. Förvaltningen ska också anpassa sig till en omvärld i ständig förändring, därför måste förvaltningen intressera sig för och ha förmåga till att lära sig ny teknik och lösningar. Målet ska vara att offentliga tjänster blir mer lättillgängliga, gör rätt saker på rätt sätt och att riksdag och regering har bättre kontroll över förvaltningarnas resultat.[1]
Övriga orsaker till förändringarna kan vara att man:
- märkt av ett minskat engagemang i politiska sammanhang genom minskat valdeltagande och medlemskap i partier. Det gör att det politiska systemet kan vara på väg att mista sin legitimitet, därför ser man ett behov av förändrade relationer mellan medborgare och politiker.
- vill få alla grupper av medborgare att utvecklas i samma takt för att undvika ökade klyftor i samhället, t ex mellan arbetslösa och anställda eller stadsbor och landsbyggdsbor.
- ska minska den ekonomiska och tekniska skillnaden mellan EU och USA.
Följande lagar påverkar särskilt vid införandet av en 24-timmarsmyndighet
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112)
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, eftersom den som tillhandahåller en webbplats är ansvarig för denna. Det kanske viktigaste innehållet i lagen är: "Myndigheten är skyldig enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor att bort meddelanden som strider mot lagar om uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller om det är uppenbart att användaren gjort intrång i lagen om upphovsrätt."
Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL)
Personuppgiftslagen är till för att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen omfattar all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Vid dataregistrering krävs uttryckligt tillstånd från berörda personer. Ge tydlig information om vad som kommer dataregistreras och inhämta tillstånd från skribenten för dataregistrering.
Tryckfrihetsförordningen
Enligt 2 kap. 3§ Tryckfrihetsförordningen är en handling allmän om den:
- förvaras hos myndighet
- är inkommen till myndighet
- är upprättad hos myndighet
Anonyma inlägg i wikis och bloggar är att anse som allmän handling och ska omfattas av myndighetens arkiv- och dokumenthanteringsplan. Det kan lätt uppstå problem med arkivering och diareföring av den typen av handlingar.
E-tjänster inom offentlig verksamhet
Flertalet statliga myndigheter, landsting/regioner och kommuner i Sverige erbjuder redan idag e-tjänster till medborgaren. Utvecklingen av e-tjänster inom offentlig verksamhet kommer att påverka såväl arbetssättet inom den interna organisationen som organisationens IT-plattform. Den offentliga verksamheten måste utvecklas till en modern e-förvaltning.
Webb 2.0 e-tjänster inom offentlig verksamhet
Även utvecklingen av webb 2.0 e-tjänster inom offentlig verksamhet har påbörjats. Exempel på befintliga webb 2.0 e-tjänster inom offentlig verksamhet är Stockholms stadsbibliotek.[2]
Källor
- Åke Grönlund, Agneta Ranerup: Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati : visioner, verklighet, vidareutveckling, Studentlitteratur, Lund 2001. ISBN 91-44-02027-9.
Noter
- ↑ Regeringskansliet, Finansdepartementet 2006-08-19
- ↑ http://www.biblioteket.se
