Överlevnadsdräkt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Överlevnadsdräkt vid en visning i Pataholm

Överlevnadsdräkt är avsedd att ge maximalt skydd åt personal som arbetar i och vid vatten vid en eventuell olyckshändelse. Överlevnadschansen för personer som av en olyckshändelse hamnat i vattnet förbättras radikalt om de kan hålla sig torra. Risken för omedelbar köldchock, elimineras och personen överlever därmed längre i vattnet. Då man faller i kallt vatten kan den massiva expositionen mot kropens köldreceptorer leda till reflexiv hyperventilation d v s att personen börjar andas våldsamt vilket kan leda till vatten i luftvägarna. En helt annan risk vid fall i kallt vatten är nedkylningen som relativt snabbt sker av kroppens temratur. Eftersom vatten leder bort värme 20 ggr snabbare jmf med luft så kyls en kropp ned mycket snabbt om den hamnar i kallt vatten(svenska vatten är ofta kalla) vilket leder till hypotermi(låg kroppstempratur). Då kroppstempraturen sjunker under 30grader så börjar medvetandet grummlas och tankeförmågan försämras. 24 grader är en kritisk gräns då hjärtats retledningssystem börjar falera och risken för farliga rubbningar av hjärtrytmen uppträder. Man skall vara observant på att överlevnadsdräkter endast flyttar fram tiden för nedkylning ofta inte mer än en 30min till en dryg timma. Detta kan vara viktig tid om man någon kommer till undsättning under denna tid. Viktigt är att ha vettiga kläder under dräkten och att inte förledas till att ta risker p g av en falsk trygghet som kan fås av tron att en överledvnadsdräkt innebär att risken det innebär att hamna i kallt vatten eliminerats av att man tagit på sig en överlevnadsdräkt.

Om en person kylts ned till tempraturer som påverkar allmäntillståndet så skall man vara mycket försiktig med att snabbt värma upp denna person. Kroppen drar ned blodgenomströmningen i ben och armar vid kraftig nedkylning och vid snabb uppvärmning släpper denna kyddsmekanism till följd att kallt blod från armar och ben strömmar till hjärtat vilket kan ge personen en hjärtrytmrubbning som är dödlig. Under andra världskriget hamnade besättnigsmän i vattnet efter att deras skepp torpederats, vid räddningen placerade man upplockade nedkylda besättningsmännen i maskinrummet där det var varmt. Detta ledde inte sällan till att den skyddsmekanism som strypt blodflödet i armar och ben släppte och den räddade drabbades av arytmi(hjärtrytm rubbning) och dog. Värm upp personen långsamt. Det kan nämnas att ytliga avgränsade köldskador skall värmas upp snabbt.

Personliga verktyg
På andra språk