Överhogdalstapeten
Från Rilpedia
Överhogdalstapeten (Överhogdalsbonaderna eller Överhogdalsvävarna) är fem bonader som påträffades av Jonas Holm (1895-1986) i vedlåren i Överhogdals kyrkas sakristia vid renoveringen av kyrkan år 1909. Holm lade tygbyltet, som han inte vågade kasta, i ett av kyrkhärbrena. År 1910 kom konstnären Paul Jonze till Överhogdal i Härjedalen och återfann bonaderna i härbret. Han tog dem till landshövdingsfrun Ellen Widén, som tvättade dem i residensets badkar. Lyckligtvis klarade bonaderna denna behandling väl.
Bonaderna var vid anträffandet ihopsydda till ett gammalt täcke. Täcket ställdes år 1911 ut i Östersund.
De är daterade till mellan 900 e.Kr. och 1000 e.Kr. och är inte bara bildvävnader i snärjväv (soumak), utan också historiska bilder som är en unik dokumentation av folkliga traditioner på gränsen mellan vikingatid och medeltid. De är förmodligen c:a 100 år äldre än den berömda Bayeuxtapeten.
Serien består av fem bonader varav fyra är utförda med ullgarn i soumakteknik på linnebotten och den femte är en dubbelväv. Bildernas innehåll är omdiskuterat, en del tror att de har ett hedniskt innehåll, där man t ex i en detalj ser Odens häst Sleipner. Bonaderna har restaurerats och bevaras idag på Jämtlands Läns Museum, Jamtli.
Se även
Litteratur
- Horneij, Ruth: Bonaderna från Överhogdal, Jämtlands läns museum, Östersund 1991. ISBN 91-7948-069-1.
- Franzén, Anne-Marie & Nockert, Margareta: Bonaderna från Skog och Överhogdal och andra medeltida väggbeklädnader, Almqvist & Wiksell international, Stockholm 1992. ISBN 91-7402-226-1.
