Från Rilpedia

Ättika är en blandning av ättiksyra och vatten som används i matlagning. Eftersom ättiksyra är konserverande och håller bakterier och mögel borta brukas ättika vid olika sorters inläggningar. Ättika tillverkas idag genom att alkohol får jäsa så ättiksyra bildas. Liksom vinäger, som också innehåller ättiksyra, men tillreds genom jäst vin eller cider, kan ättika användas i matlagning för att ge syrlighet, men smaken är skarpare och den måste spädas ut mycket. Ättika framställs genom att man låter etanol jäsa vidare till ättika. Etanolen försvinner allteftersom ättikan bildas. Möjligen kan det finnas spår av alkohol i ättika, men inga större mängder.

I Sverige är användning av ättika känd sedan 1600-talet. I Sverige produceras ättika av Stensmölla Kemiska Tekniska Industri, numera Perstorp AB, sedan 1870-talet.

Ättika har på svenska ursprungligen använts som beteckning för alla ättiksyrelösningar för livsmedelsändamål, oavsett renhet och ursprung.^[1] Idag används begreppet nästan enbart om rena blandningar av ättiksyra och vatten. Vad som ursprungligen kallades vinättika går idag under beteckningen vinäger, och samma sak gäller alla smaksatta varianter av ättikor.

Förutom för livsmedelsändamål, används ättika för att avkalka till exempel kaffebryggare, diskmaskiner och vattenkokare, även om detta möjligen kan skada till exempel slangar av vissa material.

Ättika av olika koncentration

Ättika som säljs i mataffärer har, åtminstone i Sverige av idag, oftast koncentrationen 12% eller 24%. Historiskt sett har även andra koncentrationer förekommit, och olika begrepp som betecknar ättika av andra koncentrationer kan exempelvis återfinnas i olika recept.

• Isättika betecknar ren 100% ättiksyra, eller sådan ättiksyra med >90% koncentration. Denna har sällan använts för livsmedelsändamål. Namnet kommer av att ren ättiksyra har relativt hög smältpunkt, och stelnar strax under rumstemperatur.
• Ättiksyra är i kemiska sammanhang trivialnamnet på den rena etansyran. I livsmedelssammanhang har beteckningen också något oegentligt använts för en stark ättika. Perstorp saluförde till 1980-talet en 44%-ig ättiksyrelösning under detta namn.^[2] Därefter försvann den av säkerhetsskäl ur handeln eftersom den är mer frätande än ättika av lägre koncentration.
• Ättiksprit syftar normalt på en 12% ättiksyrelösning.^[2] Ändelsen "sprit", trivialnamnet för etanol, syftar på ursprungsmaterialet för ättiksframställningen, inte på att någon etanol ingår i själva ättikspriten.
• Inläggningsättika syftar normalt på en 6% ättiksyrelösning.^[3]
• Matättika syftar normalt på en 3% ättiksyrelösning.^[3]

Källor

1. ↑ Nordisk familjebok, Uggleupplagan Ättika (om NF)
2. ↑ ^{2,0 2,1} Perstorp Ättika - Frågor & Svar, läst 8 maj 2009
3. ↑ ^{3,0 3,1} Perstorp Ättika - Fakta, läst 8 maj 2009